Insikter från delad föräldraledighet

I veckan kom vi lite till insikt hemma. Det var H som sa något till mig...  

Hos oss har den naturliga uppdelningen varit att den som är hemma med Stella handlar och fixar mat, och den som kommer från jobbet leker med Stella och ger henne full uppmärksamhet. Lagom tills hon ska sova är maten klar, och alla har gjort sitt - helt naturligt och win-win för alla, och vi kan få lite lugn och ro tillsammans under maten när hon redan somnat. 

När jag kom hem i torsdags kände H sig enormt trött, och gick och vilade stund, instängd i sovrummet. Under tiden lagade jag mat med Stella som hjälpreda, och när han kom tillbaka en dryg timme senare var Stella klar för läggning och maten färdig. När han kom upp, till lagad mat och Stella som var klar för sängen, var han ordentligt tacksam. Han frågade flera gånger om det verkligen varit okej att han gick och la sig. Givetvis, sa jag, han var ju så trött.

Sen sa jag att "jag tycker faktiskt att man blir mer trött av att vara hemma med henne än att jobba, även om det varit en väldigt intensiv dag på jobbet". Henke sa "ja men eller huuuuur", och höll verkligen med. Och han sa sen att han inte riktigt fattat det förrän nu, hur jobbigt det kan vara och hur trött man kan bli. Jag hörde också på hans sätt att säga det att han halvvägs in i meningen bet sig lite i tungan - för vi har ju delat på allt så bra tidigare också, och han har ju ansett sig förstå liksom. Men faktiskt. Det går inte att förstå till 100% förrän man verkligen hemma på heltid ett något längre tag än några dagar.

Det är kanske inte jobbigt att vara hemma med Stella, ingen belastning eller så. Men däremot suger det energi, och tröttheten är minst sagt påtaglig på kvällen.

Jag är så glad att H är ordentligt pappaledig, även om vi levt otroligt jämställt redan innan detta. Insikterna är många, och förståelsen för varandra blir rejält högre, liksom det fortsatta delandet av ansvaret såväl som kontakten med Stella för båda. Nu har vi inga ekonomiska barriärer som gör att detta är någon uppoffring på det planet, men även om det så vore så vore det verkligen värt det. En investering som resulterar i ett bättre nu, såväl som en bättre framtid.

Kommentarer
Postat av: Jenny

Håller med - det är så otroligt mycket som inte går att förstå förrän man delat på det. Både för den som jobbar och för den som är hemma, synd att inte fler får upptäcka det.

2009-09-20 @ 12:44:13
URL: http://loranga.wordpress.com
Postat av: Jenny

Så sant, så sant! Otroligt viktigt att pappan också är föräldraledig just för att få den riktiga förståelsen för varandra. Och sen när det blir syskon tycker många att de ju redan gjort det där och vet hur det är att vara hemma. Men då är det ju jobbigt och roligt på ett annat sätt igen. Ingen ursäkt för att inte dela då heller med andra ord;-)

2009-09-21 @ 10:44:40
URL: http://jennymedfamilj.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0