Flytten har gått!

Nu har jag och Stella flyttat. Vi finns på wordpress numera, på adressen

STELLABYSTARDUST.WORDPRESS.COM

Jag hoppas att alla ni som hittat hit följer med oss dit!


Flytt pågår...

Snabbt ska det gå, när jag är i farten. Snart flyttar jag till Wordpress (typ under kvällen), så därför kommer bloggens design se lite konstig ut under dagen, medan flytten pågår.

Insikter från delad föräldraledighet

I veckan kom vi lite till insikt hemma. Det var H som sa något till mig...  

Hos oss har den naturliga uppdelningen varit att den som är hemma med Stella handlar och fixar mat, och den som kommer från jobbet leker med Stella och ger henne full uppmärksamhet. Lagom tills hon ska sova är maten klar, och alla har gjort sitt - helt naturligt och win-win för alla, och vi kan få lite lugn och ro tillsammans under maten när hon redan somnat. 

När jag kom hem i torsdags kände H sig enormt trött, och gick och vilade stund, instängd i sovrummet. Under tiden lagade jag mat med Stella som hjälpreda, och när han kom tillbaka en dryg timme senare var Stella klar för läggning och maten färdig. När han kom upp, till lagad mat och Stella som var klar för sängen, var han ordentligt tacksam. Han frågade flera gånger om det verkligen varit okej att han gick och la sig. Givetvis, sa jag, han var ju så trött.

Sen sa jag att "jag tycker faktiskt att man blir mer trött av att vara hemma med henne än att jobba, även om det varit en väldigt intensiv dag på jobbet". Henke sa "ja men eller huuuuur", och höll verkligen med. Och han sa sen att han inte riktigt fattat det förrän nu, hur jobbigt det kan vara och hur trött man kan bli. Jag hörde också på hans sätt att säga det att han halvvägs in i meningen bet sig lite i tungan - för vi har ju delat på allt så bra tidigare också, och han har ju ansett sig förstå liksom. Men faktiskt. Det går inte att förstå till 100% förrän man verkligen hemma på heltid ett något längre tag än några dagar.

Det är kanske inte jobbigt att vara hemma med Stella, ingen belastning eller så. Men däremot suger det energi, och tröttheten är minst sagt påtaglig på kvällen.

Jag är så glad att H är ordentligt pappaledig, även om vi levt otroligt jämställt redan innan detta. Insikterna är många, och förståelsen för varandra blir rejält högre, liksom det fortsatta delandet av ansvaret såväl som kontakten med Stella för båda. Nu har vi inga ekonomiska barriärer som gör att detta är någon uppoffring på det planet, men även om det så vore så vore det verkligen värt det. En investering som resulterar i ett bättre nu, såväl som en bättre framtid.

Bloggbyte?

Jaha. Till mitt stora förtret har jag konstaterat att blogg.se inte fungerar med någon (?) iPhone-mjukvara, och givetvis vill jag mer än gärna kunna blogga enkelt från min nya telefon. Det är ju också så att blogg.se är rätt kasst generellt, med få funktioner osv. Wordpress ska vara betydligt bättre, som en Ferrari jämfört med en Volvo 240 ungefär. Är det dags för ett byte, möjligen?
Vad jag förstår så ska det gå att importera sina gamla inlägg osv på sin nya wordpress-blogg. Är det någon som vet om det funkar så bra som det sägs vid första anblicken? Jag vill ju ha allt på ett och samma ställe och inte missa en massa gamla inlägg, och behöver skapa en helt ny blogg.

Tål att funderas på. Input mottages som vanligt tacksamt.

Härlig hösthelg

Vilket väder vi har denna helg! Inte ett moln på himlen, klarblått, hög och klar luft men ändå varmt. Underbart! Och att just en sådan helg vara i skärgården är inte fel.

Nu är vi dock hemma, och H har precis gått och lagt sig efter morgonpasset (vi tar oftast varannan timme på helgmorgnarna). Sjäv hoppas jag att Stella ska roa sig själv, så jag kan leta lite iPhone-program och fixa lite. Det är ju illa att ha en sådan och inte kunna blogga ifrån den till exempel. Måste fixas pronto... Vi får väl se om det trillar in något mobilinlägg under dagen.


Fin förvaring till fin pryl

När jag nu lagt vantarna på en fantaaaaastisk allt-i-allo-maskin som tydligen kallas iPhone och ska vara en telefon, så vill jag såklart ta väl hand om den.
Min nuvarande Sony Ericsson variant är minst sagt misshandlad... Eller vad sägs om att jag ofta behöver prata med högtalartelefon på (till mina tunnelbanegrannars stora irritation och förmodligen dumförklaring av undertecknad), eller att jag inte kan ringa eller sms-a någon som börjar på bokstaven K, för då startar den om sig själv. Hm...

Ett sätt att skydda min fina telefon lite är ju att ha en bra plats för den hemma, och detta även när den ligger på laddning. Ingenstans där Stella kan dra i sladden och dra ned den på golvet, eller än värre få tag i den och dreggla ned den och testa bit-tåligheten.

Så nu har jag klickat hem en sådan här - en contactbox att sätta upp på väggen. Jag tycker den är snygg, och framför allt praktisk - göm fula sladdar, förvara snyggingarna (min rosa iPod nano får sällskapa) snyggt och synligt. (H's finansbransch-fossil-telefon får gärna bo någon annanstans dock) 

Contactboxen finns just nu på finfin rea på smartasaker.se (där jag också lånat bilden) - 500 kr istället för 1100.

My preeeeeecious

Jag har en ny kärlek här hemma. Den stavas iPhone 3GS. Underbar. Jag lär inte blogga mer ikväll, jag är upptagen att fixa med massa program och funktioner. Ah, ljuvliga tider för en teknikjunkie som jag!


Lisa's guide to Stockholm

En vän bad mig skriva lite om Stockholm åt en amerikansk vän som snart kommer till Sverige och Stockholm för första gången. Alltså, man ska inte be mig om sådant... för jag kan inte göra något lite lätt. Det går liksom inte. Halvdant finns inte i min värld. Som vissa redan vet... Så prepare för monsterlångt inlägg. Inte för alla att läsa - men för egen del kul att spara.

Stockholm tar tid att uppleva, som alla städer man vill lära känna ordentligt. Men om man har begränsat med tid, och vill skrapa lite på ytan, så går ju det såklart. Förhoppningsvis tycker A's vän att denna info - i sin enkelhet och med sitt talspråk på sina ställen - hjälper honom att uppleva Stockholm lite mer. Kanske vill du addera något ytterligare?


Sightseeing in general
Close to the city centre, you have Riddarholmen - Stockholm's smallest island, packed with beautiful 17's centuries' buildings, and with great views of Stockholm (old town, Riddarfjärden, Stockholm city hall). Worth a short visit, in addition to the Old town.

 


Old town (Gamla stan)
is maybe the most famous part of Stockholm for the tourists. For us who live in Stockholm it feels a bit too 'touristic' to be genuinely nice to hang out in, but still - it is a nice area, and quite magic with all the really old houses and narrow streets. There are also guided tours, for example one about all the old town history. I'd prefer the ghost tour though... :-)

When it comes to wining and dining in Old town, many places are overpriced due to all the tourists. It is, however, nice to have a "fika" (Swedish very important word for having a coffee with or without a little something to go with it) at one of the nice cafés on and around Stortorget. I think café Kaffekoppen is quite charmy.

Restaurants that are good include Bistro or Grill Ruby (Bistro = Swedish classics, more expensive of the two). Pontus By the sea has a nice waterfront location, and is nice for a beer - inside or outside.

City
Take a walk by the water, see the Royal Castle, beautiful Grand Hotel, Skeppsholmen with Moderna Museet, Strandvägen (way to Djurgården).


Djurgården
is another nice area (either walk from city centre ~30 min, or catch a boat from old town ~5 min) This is where Gröna Lund (amusement park - nothing compared to the american dito's I guess..) is located. Places I like to visit at Djurgården are Rosendal's garden and Skansen (it's not only about animals - it is sooo nice with all the small Swedish style houses etc) - worth visiting! Vasa Museum is quite cool. "Josefinas" is very nice for a drink on the terrace (open May-Sept)


Boat
With all its islands, Stockholm is best seen by boat. I can definitely recommend the sight seeing cruises.
And of course, the archipelago. Extremely nice. Take a boat to for example Fjäderholmarna (the closest island, but archipelago-feeling for being so close) or Waxholm (actually mainland, but nice anyway, with small shops and nice restaurants overlooking the water).


Kungsholmen
If you walk from the city centre, the first thing to pass is Stockholm City Hall (Stadshuset) by the water - worth seeing, this is where all the fancy events like Nobel banquet etc takes place. A walk by the water is nice - Norr Mälarstrand. After passing City Hall, you're at Norr Mälarstrand- very very nice for a walk, and finally we're off the tourist track ;-)

Walk all the way to Rålambshovsparken, just for the nice walk. Boule bar in Rålambshovsparken is nice - for boule (or a beer). The restaurant "Kungsholmen" on Norr Mälarstrand is great - nice atmosphere, great food, great drinks. Ok prices. Recommended! Gerda's next door is also nice - mainly for drinks but also for food, and so is Mälarpaviljongen further down Norr Mälarstrand. Gerda's and Mälarpaviljongen are mostly for the outdoor parts though, so it depends on season.


City Centre
Well.. this might not be the charmiest part of Stockholm, but I guess you'll spend some time here anyway. Of course, this is where you have a lot of shopping and a little bit of everything. Do some fruit shopping – and bargains – at Hötorget. Designer clothes shopping in PUB (mainly Scandinavian designers) and at NK or Åhléns. Meeting point Stureplan.

Nice restaurants = East (asian/japanese, at Stureplan), Sturehof (classic, Stockholm celeb's hangout, Stureplan), Grodan (mainstream, good prices. Restaurant goes bar goes nightclub house/hip-hop - 05. am place), Grill (Stockholm's best restaurant? Love this place!), Riche (champagne in the bar, popular), Vassa Eggen (nice bar), Anglais (nice bar), "Hotellet" (loud, popular bar. Not my favourite place but a lot of people love it - starts 'easy' and gets more and more crowded the later it gets, so good for after work that lasts all evening. Food is quite good too). Nightclubs = the Rose (new, loud, a bit older people, age >28), Village (restaurant goes nightclub, 05 am -place),  Solidaritet, the old classic "Sturecompagniet", Blue moon bar (less fancy compared to the others)


Södermalm
Nice view from the bar at "Gondolen". Definitely go there for a drink and great view of Stockholm. Mosebacke is a nice relaxed music bar (bar goes dancing floor with alternative music), good also for brunch. Great place for music and culture lovers... Often live music here as well, from small jazz singers to bigger concerts.

Monteliusvägen gives a great view of Stockholm. Fjällgatan also gives you a nice view of Stockholm, and in the end of the street the nice veggie restaurant (buffet lunch) Herman's is located. . But my personal absolute favourite for a panorama view of Stockholm is Skinnarviksberget.  The view here is amazing, and it's truly a really romantic spot :-). Bring your own picnic!

If you like art and craft, don't miss Hornsgatspuckeln (/Puckeln), with all its galleries.
The restaurant Akkurat is located in the end of “Puckeln” - easy-going atmosphere, great mussels, and a great variety of beers/whiskeys.


Södermalm in general is a hip-chic area.
Lots and lots of small vintage shops are located here. Götgatan = street with many cafés, bars and restaurants and some shopping (Swedish designers/brands; Filippa K, Acne, Whyred etc for clothes, Designtorget, Ordning&Reda, Granit for design). Brunogallerian (shopping). Restaurant "Ljunggrens" - nice food, great, soft, bar.

But to get to the best places, you need to go even further south - to the area that reaches between Folkungagatan, Götgatan, Renstiernasgatan and Skånegatan. This are has a quite young and interesting vibe, and there are lots and lots of restaurants (often crowded) and bars. Google "SoFo" - south of Folkungagatan for more info. People compare it to NY SoHo, but that is to say a bit too much though, I'd say :-)

Some restaurants - among many; Koh Phangan is a famous thai restaurant with charmy interior. Kvarnen (mainstream but a lot of football fans. But quite nice "beer hall"-feeling.

(Not SoFo) = Marie Leveau (great food, good bar, gets loud later), Sjögräs (amazing food, pricey). Hotel Rival with bar is nice.

But actually... I shouldn't specify any restaurants, it 's better to just walk around, take a look at the place and its menu, and be spontaneous.

But worth mentioning - Stockholm's only sky bar (worth calling a sky bar, that is), is "Och himlen därtill". A must-see! Enjoy your cocktail, overlooking all Stockholm in panoramic view.


Vasastan
This is a nice area, also well worth a visit... Lots of nice little bars, cafés and restaurants (kvarterskrog). Odenplan->St Eriksplan. Storstad (nice bar), Tranan (bar), Cocovaja (café, best coffee in Stockholm), Republik (nice a bit 'hidden' bar), just walk around and find a place you like.

If there are too many places and to little time (which it is!) - rent a bike and explore the city. Get your bike in one place and return it in another. Easy, cheap, great way to experience Stockholm!


50 nyanser av grått

I söndags var jag duktig värre och rensade hela sovrummet inklusive min garderob. Ytterst nödvändigt. När jag sedan tog en titt i min välstädade garderob kunde jag konstatera att jag måste se ut som sorgen själv varenda dag. Någon som anar ett plagg med färg? Alltså, om man bortser ifrån något typ blekrosa eller vinrött? Näe. Herregud.

Kunde också konstatera att jag inte behöver köpa de där svarta tjocka strumpbyxorna jag tänkt på i flera veckor, för jag hade 7 par sådana. Exakt sådana. Helt hela och fina. Det känns som att mer regelbundna garderobsresningar inte bara vore bra för ordningens skull utan även för ekonomins...

Lovely överraskningskväll

Sent i söndags kväll upplyste H mig om att Stella skulle göra barnvakt med somna-premiär hos våra vänner M&L på måndag kväll. Jag blev förvånad. Varför då, liksom.
Något mer fick jag inte veta, men efter jobbet igår kom han och mötte upp mig på stan. Vi tog en ceasarsallad och ett glas rött på Café Bolero, och sedan väntade inget mindre än galapremiär av Flickan som lekte med elden.

Genom jobbet hade han fått ett par biljetter till vip-salongerna på premiären. Så vi köade med ett gäng kända ansikten (och många okända såklart), och förvånades väl inte direkt när fotoblixtrarna smälldes av för sällskapet framför (Julia Dufvenius med man) och bakom (Sanna Nielsen med pojkvän) men inte för oss på röda mattan. :-)

Efter lite bubbel och spanande på Sveriges kändiselit så fick vi lite intro av skådespelarna, regissören och producenten och sedan se filmen - vilken liksom ettan Män som hatar kvinnar en riktigt lyckad filmatisering av en suverän bok. Underhållning!



Runt 11 var filmen slut och buffén och drinkborden stod redo...





Och det var då vi var mogna, men kanske framför allt trötta, småbarnsföräldrar som tittade på varandra och lite besviket konstaterade att vi faktiskt inte orkade. Så då åkte vi hem och gick till M&L (praktiskt med vänner som bor grannar) och hämtade vår lilla sessa som varit såå duktig och somnat såå fint, och gick hem och la oss. Lite med tanken att 'hade det bara varit torsdag...'. Trött en dag fine, trött hela veckan inte fine.

Men en mycket nice måndagskväll hade vi, minst sagt! Tackar H för den roliga överraskningen och M&L för barnvakteriet!


Tuff och viljestark...

...nästan i överkant. Det är vår tjej det. Hon räds ingenting, och jag upphör aldrig att förvånas över hennes mod och framfusighet. Och bli påmind om att gränssättandet kommer att vara oerhört viktigt i vår uppfostran av henne.

Ett exempel - i söndags var vi förbi hos Nora som är snart 2½. Nora var så snäll så och visade Stella sin cykel, och sa att hon fick låna den. "Stella får låna". Stella klättrade upp på trehjulingen. Satt nöjt. Gick av, gick ett par meter ifrån. Då satte sig Nora på cykeln. Stella rusade dit och tittade på Nora argt, argt. Tog tag i styret och försökte putta av Nora, ilsket fräsande. Stora dagistjejen Nora blev till och med rädd för den lilla kax-moppen!

Puttande förekommer ganska ofta. Inte alltid, men om hon vill ha något eller faktiskt blir sur på ett annat barn så visar hon det på det sättet.

Detta är såklart total-nej. Men ja... en utmaning är det. Tuff i överkant. Som en liten terrier är hon. Hoppas det går över. Sekunden efter flirtar hon och socialiserar hej vilt. Snacka om kontraster!

Utbytt mamma och halleluja moment

Igår morse hade jag och Stella en riktigt mysig timme ihop innan jag lämnade för jobb. Och när det var dags att gå hoppade hon glatt till sin pappas famn och vinkade åt mig med ett leende. Vilket framsteg. Mammans utbyte har äntligen accepterats till fullo. Halleluja! Så apropå att bytas ut så följde dagen i samma tecken, då H drog iväg och hängde med två mammalediga tjejkomipsar till mig. Lek, promenad och fika, jojo. Men alltså, jag klagar inte mellan raderna för den som trodde det. Inte alls! För dagens största halleluja moment kom på jobbet. Ni vet matchen Sverige-Malta i förra veckan, med andnöd i 81 minuter men ändå en känsla av att inte behöva oroa sig? Den hade jag på jobbet hela förra veckan. Så nära målet men ändå så sjukt långt borta. Och på fredagseftermiddagen passerade vi inte alls minut 81, utan allt blev att kännas nattsvart och jag gick hem för helg i lite ångest.

Men igår på morgonen, 1.5 timme in på dagen, kom målet. Helt underbart! The inner geek (och konsulten i mig) jublade. Halleluja! Så ska vi bara bejaka denna ledning sista 10.... eller ja, alltså under veckans tester vill säga. Bra start på veckan oavsett. 

Utbytt, inbytt, halleluja. 

Men mamma jag är ju skithungrig ju...

Riktigt så säger inte Stella än. Inte med ord iallafall. Men idag när vi kom hem var Stella rätt gnällig. Direkt när vi kom in genom dörren gick hon fort till sin Tripp Trapp stol och klättrade upp på den. Hm...
Jag hade inte tänkt att det var någon panik än på en halvtimme eller nåt.

Men jag satte henne - enligt hennes önskemål - i stolen, och gjorde mer än en portion gröt. Som hon slukade snabbt. Följt av en massa frukt. Oopsi.

Nej, att hon är på tok för hungrig säger hon inte i ord, men väl i handling. Lite häftigt att hon vet om att om hon sitter i stolen så får hon mat.
Dock - jag gillar egentligen inte att det ska gå så långt - för innan hon själv visar hunger har hon ju egentligen blivit FÖR hungrig och blivit grinig i onödan. Jag borde veta. Å andra sidan är det svårare att veta nu när hon oftast äter vår mat. Med burk har man ju bättre koll på mängderna.

Det blev en Everest

TACK för att ni var så många som gjorde vad ni kunde för att hjälpa i den oerhört tuffa frågan kring barnoverall. ;-)

Jag tittade på alla utom Molo idag. Den hade jag redan räknat bort - riktigt 'avancerad' overall får det bli nästa år, när hennes rörlighet är högre, utetimmarna än fler och dagis ett faktum. Detta trots att den är den snyggaste av alternativen jag valde mellan.

NameIt overallen (som bara fanns hemma i rutigt så det var lite svårt att se riktigt hur den såg ut) var fin och kändes bra. Skulle vara helt vattentät enligt expediten. Däremot kändes den lite bebisaktig, liksom lite bubblig och sådär. Men fin. Helt klart ett riktigt bra alternativ. Polarn - näe lite för tråkigt, vi har haft så mycket liknande redan. Didriksons var fin, men de jag hittade på Stadium hade bara vattenpelare på 2000, och enligt Didriksons hemsida var det bara en 2:a i vattentäthet på en 10-gradig skala.

Jag köpte en Everest. Vattenpelaren var 20000, och dessutom har den andasfunktion och är helt vindtät. Toppen! Att den är i softshell-material gör att den upplevs riktigt smidig. Min skidjacka är också av softshell-typ, och den är verkligen skön och icke-prasslig. 800:- (med 20% rabatt) känns helt klart prisvärt. Däremot tycker jag att den ser lite ut som en skoteroverall. Alltså lite FÖR funktionell. Inte det snyggaste. Men... äh... det blir bra. Jag funderar dock på att beställa hem NameIt-overallen också och jämföra lite... Eller så ger jag mig, jag är ju rätt dryg med sånt här. :-)

Stellas första intryck var lite sådär. Jag satte på henne den hemma utan protester, konstaterade att den var stor men säkert blir bra till vintern, sedan tog hon ett steg och tokföll i sin stora michelindräkt. Och grät. Oh well. :-)

Dags för vinteroveralls-inköp

Egentligen är jag helt emot att köpa vinteroverall i mitten av september, men är det något barnklädsinköp det hetsas runt så är det detta. Utbudet krymper snabbt som attan, så ska man ha valfrihet så är det hög tid för ett inköp redan nu.

Vissa märken som har fina och bra overaller - Reima, Miniature m fl, ligger i prisklassen >1500 kronor. Helt galet enligt min mening! Dock känns det väldigt viktigt med en funktionell overall, som håller väta ute och värme inne. Jag skulle aldrig kompromissa med kvaliteten åt mig själv inom detta område, och tänker inte göra så för Stella heller.
Vissa märken som fått bra i test, som Lindex Fix t.ex, är säkert bra, men jag tycker de känns lite tråkiga... Mina favoriter är därmed de nedan.



- Molo, ca 1200. Snygg, bra, men kanske lite väl dyr.
- Polarn o Pyret, ca 900. Bra, och fått bra i test, men lite småtrist.
- Didrikson Valdes Coverall, ca 1200. Snygg, ska tåla rejält med väta, men svår att få tag i och också något dyr.
- Name It, ca 750. Bra pris, låter bra och har 5000 vattenpelare (ska vara vattentät), men jag har inte fått tag i någon ordentlig information kring den. Är den bra egentligen? Gillar utseendet på den, plain och snygg men ändå mörklila och ljuslila detaljer som känns fint och lite extra.
- Everest (Stadium), ca 1000 kr (dock 20% rabatt just nu). Utseendemässigt rätt klassisk, men fin ändå tycker jag. Ska vara bra enligt tester.

Mina favoriter är Everest och Name It. Hade jag bara varit mer säker på Name It's funktionalitet hade det blivit den... Men nu har man hört mer om Everest. Någon som har någon åsikt?

Eftersom Stadiums 20% bara gäller tom idag så är min plan att handla i eftermiddag. Så snabb hjälp och kommentarer uppskattas!

Begåvad tekniktjej

Hon är ju så begåvad vår lilla tjej. Att hon har en teknisk mamma märks verkligen. Igår till exempel så tog hon min mobil och fipplade. En timme senare dimper det in ett sms från vår kompis - ett svar på det video-mms som Stella tydligen skickat iväg. Duktigt va?! ;-)

Tur att det var till Mats och inte till någon jobbkontakt eller så...

Mysig utflykt. Jag som inte är så

0-36de0a07fd6a0157ce0447ff90e7f36f.png

Mysig utflykt. Jag som inte är så förtjust i att slarva bort en ledig dag blev mäkta glad när familjen R föreslog att vi skulle haka till Nyckelviken på utflykt och picknick. Hönor, kaniner, hästar, vacker omgivning, grillad korv och trevligt sällskap uppskattade vi alla.


Det här receptet läste jag i Metro

0-3f378721f8a5a9c23a4182a2912d5583.png

Det här receptet läste jag i Metro igår. Lät grymt gott. Ska jag nog göra imorgon när det är hemmamys. Idag blir det bortamiddag hos ett par härliga kompisar som ligger i det absoluta toppskiktet bland våra vänner när det gäller matlagning med tillhörande viner. Ska bli mkt nice, garanterat!


Hörntänder på g

"Oj, vad många tänder du har", säger många till Stella. Visst har hon det, och visst var hon ganska tidig med dem - men numera känns kommentaren lite konstig i mina öron, då hennes nuvarande tandrad bestående av 4 uppe och 4 nere faktiskt kom redan i mitten av mars. Sedan dess har det varit stiltje - om än lite bulligt i tandköttet.

Idag märkte jag dock att en av hörntänderna spruckit igenom ordentligt. Det måste ha skett under veckan. Någon dag sa H att Stella varit ganska grinig så det kanske var då... Men sådana dagar kommer ju och går ibland, så vi tänkte inte på det nämnvärt.

Värt att tänka på nu dock, så vi kan förebygga med lite alvedon på kvällen om det skulle verka behövas.


Mot mörkare tider..?

Många är det runt oss som går mot mörkare tider såhär på hösten. Blondinbella och Gynning är väl några av de mer kända svenska representanterna. Jag talar såklart om brunett-trenden. Funderar skarpt på att gå dit jag också. Visserligen händer det regelbundet, typ varannan höst för att vara exakt. Och den hösten då jag inte färgar mig mörkare så säger de flesta att jag inte ska göra det igen, för att det är bättre ljust.

Men ändå. Det vette sjutton. I somras blev solblekningen mer rejäl än någonsin, och nu är jag så enormt less på ljust i kombination med inte fullt lika ljusa rötter så att säga.

Blondinbella och Gynning började som lagom-brunetter, men är nu riktigt, riktigt mörka.


Blondinbella och Gynning, bilder från deras bloggar.


Nyansen jag skulle sikta med vore lite mer såhär, som Marie Sernholts.


Marie Sernholt, bild från hennes blogg.


Vad säger ni? Mot mörkare tider? Våga brunett 2009?


Bråttom hem efter jobbet...

 Det är ju inte så konstigt att man har lite småbrått att komma hem om dagarna, när det som väntar är detta...


Fotbollskväll och jubileum

Fotbollspaus, fotbollsmat och fotbollsdryck. Soft i soffan, i sällskap av grannen Marcus. Då upplyser H mig om något jag missat. Jubileum! Ojdå. Inte så fancy firande, dock en mysig vardagslyxig kväll. Tur att vi har en bröllopsdag att fira istället nu för tiden, för det är lite lättare att komma ihåg. Fast ett litet grattis till oss är vi ändå värda. 9 år. Inte illa!


Fotbollsmat: Egen pizza på tortillabröd.
Tortillabröd, på med lite passerade tomater och salt & peppar. Grönsaker, idag både paprika och tomater. Ganska mycket mozzarella och sen in i ugnen i 5 minuter. Ta ut, lägg på lite parmaskinka, in i ugnen i 5 minuter till. Toppa med massor med ruccola, några stänk god olivolja och lite salt och peppar. Riktigt rödvinsvänligt, om det inte är fotboll - för då är det ju såklart läge för en öl.
Garanterat tokenkelt och supergott!

 


En härlig start på dagen.

2fc556fa7c592cad3b48daa647cac113.png

Det här, mina vänner, är en riktigt härlig start på dagen. Muskelstyrka, med ljum vind i håret, längs med vatten och Stockholms fantastiska siluett i blickfånget längs med hela resan. Det gör inget om hösten dröjer lite i år. Men å andra sidan kanske jag redan har utvecklat ett beroende... Älska morgoncykling!


Lunchsovning med välling borta

Det tog inte många dagar - om det nu är ett slutligt tillstånd det här. I söndags tänkte vi ta fajten. Och SOM Stella protesterade. Efter typ en timme av enormt arg bebis fick vi ge upp. Inte bra, jag vet, men jag klarar inte när hon gråter sådär. Jag skulle aldrig aldrig aldrig aldrig klara någon 5-minutersmetod eller något, för när Stella gråter uppgivet, argt och riktigt ledset på samma gång, då kapitulerar jag. Sådana känslor vill jag inte att hon ska ha!

Så, det slutade med att vi gav henne lite välling, för vi såg ingen annan utväg. Fajt, vatten i nappflaskan och slutligen 80 ml välling istället för full 200 ml-portion blev hela det inkonsekventa upplägget. Och någonstans gav det kanske ändå utslag? Kanske gick budskapet fram? För igår somnade hon för lunchen efter bara lite lätt gnäll i 10 minuter men ingen välling. Och idag somnade hon utan välling och utan gnäll. Dessutom i sin säng, utan någon hjälp av H.

Bra jobbat, Stella, bra jobbat H!

Bära större barn

Jag tror att vi kommer att behöva ett alternativ till sulkyn när vi är i Thailand. Erfarenheten säger att vägarna där kan se ut lite hur som helst, så vill vi ha lite frihet att ge oss iväg på utflykter så vore det nog riktigt bra att kunna ha Stella på ryggen. Babybjörnens tid känns för länge sedan förbi...
Ett alternativ är ju en bärsele, som typ Mei Tai. Jag tror dock dels att det blir lite för tajt för Stella - hon skulle nog bli urförbannad om hon behövde sitta riktigt nära, inlindad mot, vår rygg, och dels att sådana finns bra mycket billigare på plats än hemma om vi skulle vilja ha det.
Ett bättre alternativ är nog då en bärstol, dvs en mer ordentlig "bära-barn-ryggsäck". Min vana trogen har jag sökt lite information, och tror att "Vaude Jolly Comfort" är ett bra köp. Något tyngre med sina 3 kg, men å andra sidan rejält med packutrymme (10l) - smidigt att kunna samla alla barnprylar på ett och samma ställe under resor.

Blocket-screening är ett alternativ, eller så finns ju det i mina ögon kanske än mer tilltalande alternativet att köpa ny och sedan sälja när den är färdiganvänd.


En liten liten rygga

Den här ljuvliga lilla ryggsäcken köpte vi åt Stella i Turkiet. Polaren M fick en likadan när hon fyllde 1, fast med enbart rosa blommor i massa olika nyanser. Så fina de ska bli! Inte den största modellen kanske, och när det blir dagisdags blir det helt klart en ordentlig och hel-ljuvlig mini-Kånken åt Stella - men en leksak eller två ska väl gå i, så någon gång kommer den väl till användning.


På de barnlösas bekostnad..?

Idag hade jag riktigt flow på jobbet på slutet, och fick igång lite grejer som strulat under dagen. Detta gjorde såklart att jag var sååå sugen att jobba ett par timmar ytterligare, för att komma ännu längre innan dagen var slut. Och det hade jag gjort, om det hade varit innan Stella kom. Men nu kostar 2 övertidstimmar för mycket! Inte i pengar, såklart, men i umgänge med henne. Jag tänker verkligen efter två gånger innan jag ger tid från henne till min uppdragsgivare - dessutom gratis då jag ändå inte kan fakturera mer än 8 timmar per dag. En halvtimme extra till dem gratis om dagen får räcka. ;-)

Apropå det (jag uttalade högt "åh, hade jag inte haft en väntande ettåring hemma hade jag kört på ett par timmar till") så sa min kollega, som hittills är utan barn, att man ju kan fundera hur barnlösa kan "kompenseras" egentligen. Mer som en stilla undran. Utan anklagelser. Men jag kan SÅ hålla med! Föräldrar checkar ut tidigt för dagishämtningar titt som tätt, VAB-ar, får extra ersättning från jobb när de är föräldralediga och kan i större utsträckning styra sina semesterveckor - då arbetsgivare inte får säga nej till föräldraledighetsansökningar men kan neka till semesterdagar. 
Så sant så sant... Givetvis utnyttjar inte alla detta, men vissa personer gör det helt klart. Och hur än man vänder och vrider på det så ÄR ju faktiskt småbarnsföräldrar en aning mer otillgängliga. Å andra sidan kanske det inte är så vanligt att jobba på extra timmar, bara "sådär"... och det är ju 8 timmar om dagen man SKA jobba.

Däremot upplever jag själv att det inte finns någon som helst tid att slösa på jobbet. Effektiviteten har helt klart tagits till en ny nivå. Likaså upplever jag förmågan att göra flera saker samtidigt bättre än tidigare. 

På det stora hela så tror jag säkert att det jämnar ut sig i långa loppet. Ingen tid varar för evigt. Men att det är en skillnad mellan småbarnsföräldrar och anställda med annan livssituation, det tycker jag inte att det råder någon tvekan om. 

Dagiskompisar

Nu börjar flera av Stellas kompisar dagis. För henne är det nästan ett halvår kvar. Jag har dock funderat lite, och samtidigt som jag känner mig jätteglad att hon får vara hemma ett tag till så tror jag att hon är en sån 'sort' som skulle klara förskolan jättebra på en gång. Hon gråter på morgonen när jag går hemifrån, så det skulle nog vara lika, men hon är ju väldigt framåt. Kavat, social, självständig på något sätt.

Det ska bli otroligt intressant att se vad som händer med de barnen som börjar nu. Jag kan tänka mig att de kommer att lära sig hur mycket som helst på kort tid. Barn tar ju så fort efter varandra, så kan någon äta bra med sked så försöker de andra göra lika. Sen får de väl komma hem till oss och lära Stella lite, haha. :-)

Min chef berättade att hans 16-månaders kom hem efter några dagar och sa "Den MIN" om allt. Det är väl också sådant de kan lära sig hyfsat snabbt...

Sovmorgon

Inatt har Stella sovit hemma hos sin faster, och vi som kom hem i bra tid efter den trevliga 30-årsfesten kunde få en riktigt god natts sömn med lång sovmorgon. Jag, som brukar ha svårt att sova ordentligt när Stella är borta, och vakna titt som tätt för att något "saknas", jag hade verkligen intalat mig att nu var allt som det skulle och det var bara att sooova. H brukar däremot sova hur bra som helst när Stella är borta, vilket kan reta mig lite. Avundsjuk.

Inatt har jag sovit hur bra som helst, och vaknade 20 över 9 och kände mig hur utsövd som helst. H hade, citat: "drömt sin värsta mardröm någonsin". Han drömde att han haft ansvar för Stella, men plötsligt var hon bara borta. Så han hade varit uppe i sömnen och letat efter henne i hela lägenheten, i trapphuset och på balkongen. I säkert 5 minuter. Tills han kom på att hon helt enkelt inte var hemma.
Under tiden sov jag gott. Jag märkte inte ens att han var uppe och härjade.

Jag undrar om det är min återkomst till arbetslivet och hans start som föräldraledig som påverkat oss. Kanske?

Något att se fram emot

Jag borde sova, men jag fastnade i Thailandssurf. Har svårt att slita mig. Att planera en resa, finns det något bättre?! Möjligen resan förstås, men planerandet, känslan av att vara på väg - jag älskar det. Och nu är vår reserutt för vinterns resa i princip satt. Boendena hittade och reserverade. En månad, när Sverige är som mörkast. Då hänger vi här istället...



Det blir nog bra med Koh Lanta, Koh Kho Khao och Bangtao. Det tror jag. Verkligen.

 


Koppling mellan mat och sömn

Stella var inte mer än 3-4 månader när vi helt bröt kopplingen mellan mat och sömn. Sedan runt 7-8 månader gjorde kvällsvällingen sitt intåg, och halleluja vad enkelt och skönt det varit för alla inblandade parter att hon bara läggs med vällingen och somnar, lugnt och tryggt. Hon somnar inte med vällingflaskan i munnen, utan dricker upp, lägger ifrån sig flaskan och somnar med snuttis.

Men nog har mat och sömn blivit mer sammankopplat. Dock inte helt - vaknar hon till på natten somnar hon om själv. Och är hon mätt så slår hon helt enkelt bort flaskan och somnar ändå, dock med något mer stök (i form av prat och lek). Jag kan inte ens minnas när vi inte hade en 11½-12-timmars natt sist - Stella somnar i princip alltid före halv 8 och vaknar tidigast halv 7.

Dagtid sov Stella oftast i vagnen när hon var hemma med mig - dels för att jag oftast var på språng, och dels för att hon somnade gott, sov gott och länge och fick frisk luft på köpet. Senare tid - och nu när H är hemma - är det oftare sängen som gäller dock, och numera sover hon något längre när det blir i sängen så det är positivt. Men - på slutet har hon fått i sig dåligt med lunch innan sovningen (för trött? för mätt sedan mellis?), och tok-protesterat när vi lagt henne, och då har vi faktiskt tagit till lite välling. I början någon gång ibland. Numera ganska ofta - för protesterna är vilda annars.

Det känns nästan som att vi är tillbaks lite i en koppling mellan mat och sömn. Inte så att det är någon fara, än, men jag gillar inte beteendet och vill vänja bort det.
H har också sagt det, och är redo att ta en liten fight för det. Frågan är - börja med att sova bara i vagnen utan välling och flytta över till sängen när beteende och tider sitter helt (även om tiderna är rutinmässiga redan) - eller bara ta fighten i sängen helt enkelt.
Vi får se... men jag hoppas att H orkar redan nästa vecka.

Hur ser det ut för er?

Fåniga ord

Med all respekt - och förståelse för att vi alla är olika och gör olika - så måste jag bara ställa frågan varför så mycket saker måste kallas så fåniga saker när man pratar med barn?

Varför tutte istället för napp?
Varför vovve istället för hund?
Varför pippi istället för fågel?
Varför stjärt istället för rumpa?
...
...
...

Jag förstår det inte. Nej. Och tror jag försöker hålla mig till de "vanliga" orden istället (fast säger pippi-fågel av någon anledning). Men det är jag det. Hur gör ni?

En tuff brud

0-5dccdc099a519e4486243e282e92ed9f.png

...i lyxförpackning.. Det blir en viss stil på Stella, nu när pappan väljer kläderna varje morgon. Och jag klagar inte (och är väl förresten den som inhandlat det mesta). Hur fin kan man bli? Pilotbrillor Åhléns, rugbytröja Ralph Lauren, mössa Svea och väst HM.


Några färdigheter

Bara för att det var länge sen sist...

Stella kan:
- härma några djurläten (kossa Muuuuu)
- göra rörelserna till Imse Vimse Spindel och vet precis vad som komma skall härnäst
- förstå en hel massa som vi säger. Lämna och hämta saker (skor, blöja, ...), gå hit och dit osv.
- äta själv med sked om hon vill (fast det blir kladdigt), och gillar att äta med händerna
- sätta sig på pottan och sitta en stund och filosofera. Touchdown väldigt sällan dock...
- äta banan själv helt 'ordentligt', hållandes i skalet.
- visa vart hennes mage, fot och hår är
- sparka eller kasta bollar på beställning
- ge pussar och kramar
- visa hur stor hon är (har hon visserligen kunnat länge), och räcka upp händerna när H säger "Heja Bajen" (stackars barn)
- klättra upp på stolar, bord, sin vagn osv
- öppna dörrar
- stapla saker och sätta på locket lätt på t.ex barnmatsburkar
- backa ned från höjder
- sätta på sig sin mössa (nåväl - lägga den på huvudet..)
 
- spela pingis (nästan)



Världen från axlarna

När Stella inte är sugen på vagnen, men bara orkar gå korta stunder innan hennes små ben blir lite för trötta (och hennes sällskap lite för otåliga för att orka vänta), då är axlarna perfekta. Att bära på en höft är lite för jobbigt åt ryggen numera, men på axlarna. Där blir det jämnvikt. Lätt att bära. Helt klart en favoritposition. För mig vill säga... Stella är väl halvnöjd. Kul en stund, kul när jag tar mig fram lite mer springandes och hoppandes.

Men jag. Jag älskar det. Stella lägger sina små händer på mina öron, och känner på dem lite lätt, liksom masserar. Sen klappar hon på mina kinder. Klappar mitt hår. Och sen tillbaka med de där små mjuka händerna till mina öron. De små mjuka händerna, som är bland det finaste jag sett och känt. Det är kärlek. Så mycket kärlek så mitt hjärta slår dubbelslag.


Svininfluensafunderingar

Jag imponeras. Av de som har en klar åsikt kring den stora snackisen och Sveriges stora oro för tillfället - svininfluensan. Eller "svinis" som man kanske ska säga om man är lite med.

Jag lär ju inte vara en sådan som är i riskgruppen för att få allvarigare sviter av sjukdomen. Ung, frisk, stark, osv. Men det innebär ju inte att jag inte bör vaccinera mig. Jag menar - om säg hälften av Sveriges befolkning vaccinerar sig så minskas risken för smittspridning markant. Och även om denna typ av influensa möjligen inte är värre än en "vanlig" influensa, så ligger vanligtvis friska människor i detta nu med konstgjorda lungor för att överleva. Någon har dött. Möjligen någon med sämre förutsättningar (enligt media "med annan sjukdomsbild") men ändå. Det innebär ju inte att det är okej att sjukdomen skördar offer - bara för att offren må vara mindre starka från början. Förtjänar någon med rejäl övervikt och diabetes allvarliga utgångar av svininfluensan? Jag kan inte tycka det iallafall...
Och varenda person med småbarn bör väl, känns det som, känna sig något oroliga för sjukdomen. Jag är inte så orolig för min egen skull, men om Stella skulle drabbas skulle jag oroa mig trasig! Dessutom finns i min omgivning människor som inte är lika starka, friska osv, och för deras skull känns det som att en sådan som jag bör vaccinera mig. Och mitt i allt detta ska "vi" sitta där och vägra vaccinera oss för att vi är oroliga för eventuella biverkningar... Det känns lätt lite egoistiskt.

Men visst. Vi vet inte vad vaccinet egentligen gör. Någon ordentlig, eller iallafall officiell, forskning på dess biverkningar finns inte. Detta faktum är såklart oroande i sig. Ingen vill väll spruta in saker i kroppen som man inte vet exakt vad det är, eller hur det påverkar en. Likaså vet man väl inte hur det blir på lite längre sikt, om vaccinet gör viruset mer resistent och starkare, farligare i en 'nästa omgång'.

Och hur sjutton är sanningen egentligen. Är svininfluensan uppblåst i media, som ett sätt att skapa en rejäl snackis och tjäna pengar genom att sälja lösnummer? Rekommenderas vaccinationen för att faktiskt undvika en farlig sjukdom, eller för att samhället ska undvika en masskollaps under en tid pga utbredd sjukdom och således handlar om - åter igen - pengar?

Jag oroas något, det gör jag. Spritar händerna ännu oftare än vanligt, är ännu noggrannare med att tvätta händer och tänker efter kring smittorisker i större utsträckning än vanligt. Men vaccin? Inställning mot svininfluensan? Där famlar jag ännu lite i mörker, och avundas de som har sin åsikt helt klar. Som i princip anser sig sitta på facit och kan dumförklara de i sin omgivning som är av annan åsikt. Jag har mött många sådana, och ja, lite avundas jag. Och undrar - hur fasen går det till? Hur gör de, för att bli så säkra på sin sak?

En liten jobbreflektion

Så har jag nu jobbat i två dagar, och nu känns det mer på riktigt än den där veckan förförra veckan, då jag var på kontoret. En grym vecka för att komma in i snurrorna igen, och hinna uppdatera mig på nyheter och putsa lite på mina kunskaper dock. Då tänkte jag att lattemamman verkligen kom fram, då jag varje dag kunde njuta finkaffe på kontoret och lyckas njuta av densamma utan att göra hundra andra saker samtidigt. Nu är jag ute hos kund dock, och finkaffet lyser med sin frånvaro och intensiteten och andan i halsen med sin närvaro. Jag hatar det otäcka automatkaffet men älskar tempot!

På morgnarna vaknar jag några minuter innan väckarklockan av världens bästa levande väckarklocka. Langar in lite välling åt henne för att få duschro (och ge henne en chans att somna om), men får efter duschen sällskap under fix och frukost. Jag uppskattar att hon är vaken då, det är kvalitetstid trots pyssel för att bli klar.

Jag anländer jobbet strax före 8 (lovely med stan! Tar bara 25 minuter dörr till dörr såväl på cykel som med t-bana), och där är det högt tempo. Det jag och min konsultkollega ska göra hos kunden (ihop med två andra) är riktigt avancerat, så det är minst sagt en utmaning. Det känns som att hjärnan går på högvarv hela dagarna, och jag hinner inte tänka så mycket på hemmaalternativet. Lika bra är väl det... Fast slutsatsen att jobbet känns bäst just nu hade nog varit detsamma oavsett. Garanterat.
Trots att det är fullt upp och tajta deadlines så gör jag allt jag kan för att komma hem i tid, och åker strax efter 5. Vi får väl se hur det blir med det nästa vecka när saker drar ihop sig...

Hemma väntar en glad tjej och lek i 1½ timme innan läggdags. Även en man väntar hemma, en nöjd sådan som förutom nöjdhet med hemmapappalivet håller på att spricka av stolthet över hur fint han håller hemmet. Nöjd så det nästan slår över i surhet över hur duktig han är... Framför allt (enligt honom) i jämförelse med mina tillkortakommanden (?) under mitt hemmaår. Äh, kom igen när det gått mer än två dar, säger jag.

Summa summarum. Det är galet skönt att vara tillbaks på jobbet. Jag var så KLAR med min föräldraledighet. Fast fråga mig igen om tre veckor... När jag vet om jag lyckats levererera det jag ska i tid och på budget. ;-)

RSS 2.0