Kusinkärlek

Man kan göra så roliga saker med sin kusin.

Spana på - och jaga - katter....



...åka rutschkana...



...och pussas!


Snålskjutsåkar-blogg (för hur stavar man freerajda?)

Man bör ju skriva sina egna inlägg när man bloggar. Men än en gång så sätter Sanna Lundell så bra ord på hur det känns.

När Stella är borta så brukar jag ju berätta att jag inte alls sover bra och djupt som jag borde, utan bara sämre, och att jag längtar så efter henne. Sen kommer hon hem och jag är glad att hon är hemma men är samtidigt helt slut, och orkar knappt vara med henne på det sätt jag både vill och bör när hon varit borta.

Det är ju för att jag känner mig halv när hon inte är där. Och just detta är det Sanna Lundell skriver om i detta inlägg. Läs!

Vår lilla gå-tjej!

Nu har poletten verkligen trillat ner. Från att ha tagit sina första steg mellan oss en dryg vecka före sin ettårsdag, till att gå längre och längre sträckor - dock oftast på "vårt" initiativ - så har det nu släppt och Stella går fram och tillbaka här hemma. Helt på eget initiativ. Släpper och går en bit, svänger, stannar, fortsätter igen. Sätter sig ned, eller går ned till krypställning. Tar sig upp från golvet till stående själv - utan att ens ta hjälp utan möbler. Sen går hon. Går, skrattar och ler. Och vi stämmer in i hennes skratt och leenden.

Hon är så stolt över att kunna gå. Och vi är så stolta över hennes framsteg, över hennes steg. 1 år och två veckor - nu går hon. På riktigt! Heja!

Lite recept från Stellas kalas

Några har frågat om lite recept från Stellas kalas, och vad passar då inte bättre än att skriva dem på bloggen.



Brödet jag gjorde var supergott! Och hur lätt som helst att göra. Det var Sandra som tipsade om detta - gammalt GI recept från Expressen tydligen.

Nötbröd
* 3 dl dinkel fullkornsmjöl
* 3 dl rågmjöl
* 0,5 dl linfrö
* 0,5 dl solrosfrön
* 2 dl blandade nötter 
* 4 torkade aprikoser i bitar, eller andra bär man gillar
* 1 tsk salt
* 6 dl naturell yoghurt
* 1,5 tsk bikarbonat

1. Sätt ugnen på 175 grader
2. Smörj en avlång form , bröa med sesamfrön (dock ejnödvändigt att bröa)
3.Rör ihop alla torra ingredienser i en skål.
4. Häll i yoghurten, rör ihop.
5. Häll över i formen, och grädda i nedre delen av ugnen i cirka 50 minuter.


Den här pastasalladen är min kompis Linkis populära recept, som jag sedan hittade på Allt om mat när jag googlade lite.

Supergod krämig pastasallad med kyckling och fetaost


På buffébordet så räcker detta till 25 pers, som huvudrätt kanske till 6 pers eller något sånt.

500 g  pasta, penne

2 dl  crème fraiche

3 dl  gräddfil

1 st  grillad kyckling

3 paket  bacon, à 140 g

1 st  purjolök, liten

2 st  röda paprikor

200 g  fetaost

1 tsk  salt

2 krm  svartpeppar, nymald

Pesto (egen är ju bäst, men köpt blir såklart också bra)


1. Koka pastan. Spola i kallt vatten och låt rinna av. Blanda med crème fraiche och gräddfil.

2.  Bena ur och skär kycklingen i bitar. Skär bacon i bitar och stek det knaprigt i stekpannan. Låt det sedan rinna av på hushållspapper.

4. Ansa och finstrimla purjolöken. Kärna ur och skär paprikan i bitar. Skär osten i små tärningar. Blanda pastan med kyckling, bacon, purjolök, paprika, fetaost. Smaka av med salt och peppar. Garnera med salladskott och oregano.


Lyxig spenat- och pastasallad med soltorkade tomater, chevre och pinjenötter

8,0 dl Rörpasta

50,0 gram Pinjenötter

80,0 gram Babyspenat (färsk)

200,0 gram Soltorkade tomater

6,0 msk  Honung (flytande)

200,0  gram Chèvre

Olivolja

Svartpeppar (grovmald)

Salt

  1. Koka pasta enl. anvisning på förpackning.
  2. Rosta/stek pinjenötter i torr panna på medelhög värme till lite färg. Låt svalna.
  3. Skölj spenaten och lägg upp i stor skål.
  4. Strimla soltorkade tomater och lägg dem i skålen.
  5. Häll pastan i durkslag och låt svalna. Skölj ev. med kallt vatten för att påskynda.
  6. Häll ner pastan i skålen och tillsätt en skvätt olivolja. Ringla honung över och dra några varv på peppar­kvarnen. Blanda.
  7. Smula över chevre och strö över nötter


Paj med kallrökt lax och purjolök

 

PAJDEG: (fast jag gör alltid en egen lite nyttigare...) 
125 g smör
3 dl vetemjöl
2-3 msk kallt vatten

FYLLNING:
1 stor purjolök
250 g kallrökt lax
1/2 dl dill, hackad

ÄGGSTANNING:
1 dl mjölk
2 dl crème fraiche
3 ägg
salt och nymald peppar

  1. Blanda matfett och mjöl till en smulig massa. Tillsätt vattnet och arbeta ihop till en deg.
    Låt degen ligga kallt i en halvtimme.
  2. Klä en pajform, cirka 23 cm i diameter, med degen och nagga med en gaffel.
    Gör en remsa av aluminiumfolie och vik över kanten. Låt pajskalet stå kallt i ytterligare 20 minuter.
    Förgrädda sedan skalet i 200 grader i ugnens mitt, cirka 10 minuter. Ta sedan bort folien.
  3. Strimla purjolöken och fräs den i smöret så att den blir glansig, utan att brynas.
  4. Skär laxen i små tärningar.
  5. Fördela lax och purjolök i pajskalet och strö över klippt dill.
  6. Vispa ihop ägg, mjölk och crème fraiche, en aning salt och peppar. (Den rökta laxen har mycket sälta i sig när den värms upp.) Häll äggstanningen över fyllningen i pajskalet.
  7. Grädda i cirka 30 minuter eller tills äggstanningen har stelnat och fått färg.
  8. Den här pajen kan serveras såväl varm som kall. Om den ska ätas kall är det läckert att garnera den med laxskivor, citronskivor eller citronmeliss.

Mitt pajdegsrecept (när jag ändå håller på....).
Detta blir lite matigare, fluffigare - och mindre kak-likt. Med betydligt mindre fett!

1 dl mjölk
15 g jäst
1 kryddmått salt
1 tsk paprikapulver
3 dl mjöl
30 g smör/margarin

Värm mjölken fingervarmt. Ha i jäst och salt.
Blanda i mjöl, margarin och paprikapulver och arbeta ihop till en smidig deg.
Klä en form, och låt jäsa i ca 25 minuter.
Behöver ej förgräddas - utan sen är det bara att ha i fyllningen och grädda i ugnen i 25 minuter eller så.



Enjoy! :-)

Något bättre golfspelare än de som

0-72cdc6c12fbe8250ab8a8be475473fb4.png

Något bättre golfspelare än de som var på Drottningholms GK igår kan man lätt säga. Vi hejar på Marcus tjej idag, som i nuläget ligger med i toppen i Sverigetourens tävling på smådalarö. Grymt kul att följa med och se golf som den SKA spelas, live. Stella sover, och med tanke på hennes ljudnivå så får vi nog avlägsna oss snabbare än fort om hon får för sig att vakna. Go J!


Så himla mysigt! Jag är lite blogg

3efb3df5d0610eeccbe1225509ab6667.png

Så himla mysigt! Jag är lite bloggstörd (överflödig information tror jag) för just nu pratar de andra om något jag inte bryr mig i så mycket, och själv formulerar jag blogginlägg i mitt huvud. Inlägg som aldrig kommer komma på pränt, för tankarna kommer nog vara borta imorgon. Men lite kort så är summa summarum att jag tycker lite synd om Stella som måste sova borta efter så många dagar borta från Hemma (trots att hon har det toppenbra hos faster). Men att hon garanterat inte kommer lida några men av det. Inte i långa loppet. Kommer att vara lika trygg och harmonisk efter detta som innan. Att jag älskar tid med min man och våra vänner, bara vi. Och att jag vill våga - för det handlar om att våga - göra saker utan henne också. En weekendresa som svider i själen av saknad till henne samtidigt som jag njuter av livet på 'den andra sidan'. Min Stella, mitt allt. Men mitt liv som är komplett också då jag får vara bara Lisa för en stund. Lisa - Lisa, fru och vän. Man kan kombinera, väl? Visst kan man? Jag tror det. Livet förändras när man får barn, utan tvekan. Utan tvekan till det bättre. Men kombinationen finns. Det tror jag. Och saknaden och samveteskvalen och alla andra kval till trots tror jag på en pragmatisk syn på föräldraskapet. En övertygelse om att det blir vad det gör det till, att man kan. Och att Stella mår bra, trots att hon saknar sina föräldrar. Omgiven av andra som älskar henne till max. Jag tror det är en win-win. Och framför allt så hoppas jag. Och njuter av ett härligt sommar-Stockholm och ett mysigt Mosebacke. Lovely.


Mosebacke. Dock ingen Veronica Mag

7104595e66d00ee2637319ec985ee23f.png

Mosebacke. Dock ingen Veronica Maggio-konsert för oss, det började för tidigt och vi orkade inte stressa efter golfen utan grillade lite på balkongen istället. Nice. Denna lilla öl smakar extra bra, för den har jag och H spelat till oss idag. Aldrig fel med en vinst i bästboll/sämstboll. ;-)


Just nu hos oss

Vi satt på balkongen. Blev lite trötta. Och småkalla. Gick in för en kaffe i soffan. Så hittar Marcus Stellas "Min första stora bok om djur". Vid vissa bilder av djur står lite små frågor. Som "koala". "Koalan bor i träd. Vilka andra djur bor i träd?" Stora gissningsleken utspelar sig, och helt plötsligt har en riktig tävling satt igång, utifrån Stellas barnbok. Haha! Jag vet inte vilket som är värst. Att detta överhuvudtaget utspelar sig, eller att vi inte kan svaret på hälften av frågorna. Sorgligt. Och sorgligt.

Barnfri dag. Såhär gör vi när vi h

0-724686f7afa50da8feca1117ffcd75ea.png

Barnfri dag. Såhär gör vi när vi har en barnfri dag. Lunch på Drottningholms GK innan vi går ut på en runda med Fredrik och Marcus. Stella är med sin faster ändå tills imorgon förmiddag. Hon ska sova över där för första gången. Ska nog gå bara bra det. :-)


Hem, ljuva hem

Efter 11 dagar i Dalarna är vi nu äntligen hemma igen. Så underbart! I söndags började jag bli MER än mätt, men efter en mysig kväll på stan bara jag och H med middag och några drinkar så var det skönt att bara softa. Och igår roade jag och Stella oss gott, då vi åkte till Maserhallens äventyrsbad med 4 av mina tjejkompisar och deras 7 barn inklusive efterföljande lunch och fika. Superkul... och tur att det hände något, annars hade jag nog blivit tokig. Men anledningen att vi väntade ut helgen var att H skulle på svensexa igår, så först idag var vi redo att rulla mot Stockholm.

Tidigt imorse drog jag och S, och åkte förbi Ågs Bruk och hämtade H & M. De hade avslutat svensexan hos vänner som haft världens bästa Ernst och hans Sommar med Ernst" på besök de senaste veckorna. En bastubåt, ett båthus och en jordkällare har han jobbat med där - helt fantastiska resultat, missa inte programmet som går nästa och nästnästa vecka!

Nu 3½ timme senare är vi hemma, och det känns helt underbart. Jag är trött efter att ha sovit dåligt inatt och sedan kört 3½ timme, och H rusar omkring och packar upp och grejar. Och ser nånstans inte så nöjd ut. Usch. Det är inte så skönt att vila när man liksom får dåligt samvete på samma gång... Bu och bä. Såklart bra att han har lite plockenergi, men jag har det verkligen inte. Och förmodligen borde jag inte ha dåligt samvete för att jag vilar lite, när han varit ifrån oss i 1½ dygn, och även golfade i söndags.. Hm. Fast egentligen ser jag mest fram emot att Stella ska somna så jag kan ta en liten lur med gott samvete.

I min egen säng. Åh, hem, ljuva hem!

När det som inte får hända händer

Innan jag väntade barn berördes jag givetvis av historier om barn som for illa på ett eller annat sätt. Fast alla - eller iallafall många - föräldrar kan säkert hålla med om att insikten, och känslan, blir än värre när man själv får barn. Först då kan man nästan sätta sig in i hur det skulle vara om något hemskt skulle hända. Fast inte helt. Såklart inte. Det vet bara de som varit med om det.

För min egen del har jag mest känt att det som känns allra "närmast", det är det som är allra närmast i tid med en själv. Alltså, vad jag menar med det är att när man är gravid så fokuserar man på en bra, fullgången graviditet, att föda ett barn utan komplikationer, och då ett friskt barn. Inte för att man inte skulle älska ett handikappat barn lika mycket - men man vill, och hoppas. Glöm "man" förresten. Jag. Så känner jag, så kände jag. När jag var gravid handlade mycket om just graviditeten, och jag mådde som sämst av att läsa om personer som var ungefär lika långt gångna som oss och stötte på problem.

När jag blev gravid och berättade det för en av mina kollegor så sa han "vad kul att ni ska ha barn, det ska vi också". Vi var heltajmade i tid. Han och hans tjej (M&A) skulle ha veckan efter oss. Så jag och kollegan pratade ultraljud och barnvagnar. Fast för dem blev det inte riktigt som för oss.

Vi var i New York. Jag var i vecka 25, och livet lekte. Med ett härligt bröllop bakom oss upplevde vi världens bästa stad, och min mage växte och jag mådde hur bra som helst. Och så plötsligt en dag så fick jag veta att min kollega och hans tjej fått en liten dotter. På tok för tidigt.

Jag minns denna dag som det var igår. Samma dag skulle jag på kontroll hos min barnmorska. Följt av veckans gravidyogapass. Jag kom till min barnmorska, som som vanligt sa att allt såg bra ut. Att vår dotter mådde finfint, och att hon växte som hon skulle osv osv. Jag grät. Jag för M&A's lilla dotter. För hennes hälsa. Jag grät för min egen dotter, för lättnaden att allt såg bra ut även idag. Jag gick till yogan. Jag grät mig igenom passet. Ledaren kom förbi mig många gånger under passet, lade handen på mig. Frågade inget. Jag grät. Fast ingenstans, ingenstans kunde jag såklart känna det M&A kände, även om det på samma gång kändes så otroligt nära.

M&A skrev en blogg om sin dotter. Flera gånger om dagen uppdaterade jag sidan och följde deras kamp. Jag grät för varje inlägg. Varje gång en strimma av hopp tändes. Varje gång de hade det tufft. Varje gång deras oro lyste igenom. Varje gång deras kärlek var så påtaglig. Varje gång deras smärta kändes så tydlig så att man nästan kunde ta på den. Varje gång en sköterska uträttade underverk. Varje gång de skrev om något barn i deras omgivning på Neo som inte hade samma styrka som deras dotter, utan slets ifrån sina föräldrar alldeles för tidigt. Jag grät för deras dotter, för dem, för min ofödda dotter, och för den förbannade orättvisa som finns gällande barn. Att överhuvudtaget få dem. För alla svårigheter, för allt och all förbannade barnorättvisa i hela världen.

Och sen klappade jag min mage. Där min dotter fortfarande växte, och hade det som hon skulle - på insidan - i vecka 25.

I Sverige är insatserna för för tidigt födda barn olika i olika landsting. Med andra ord kan utgången av en för tidig förlossning få helt olika konsekvenser beroende på vart man bor. Det är helt sjukt.

M&A svävade länge i ovisshet. I fredags skulle deras dotter fyllt ett år om hon kommit på utsatt datum.

Istället var hon i fredags dryga 15 månader. Ett mirakel, inte sant? Och denna dag medverkade hennes mamma i TV4's morgonprogram apropå för tidigt födda barn och pratade om vården av dessa. Se klippet nedan.



Ingen bebis längre

05fe36468f72c6fbf200ae20b542bf9c.png


När blev vår bebis såhär stor? Någonstans i mitt sinne tycks hon fortfarande drunkna i spjälsängen. Ligga rakt över, från långsida till långsida, men ändå inte räcka fram till kanterna. När ändrades det? Nu fyller hon väl upp sängen och ser inte ut som en bebis utan som ett barn. Är det det hon är? Ett barn? När blir de egentligen det? Kanske när de börjar gå, som Stella börjar göra. Oavsett benämningen så slog insikten mig igår kväll när jag tittade till min sovande sessa, och det med kraft.

Min Stella. Mitt barn. Mitt älskade, älskade barn.


Vi tänkte golfa idag... Men jag ka

0-64d44eaa5b681f9a22a64500826fc578.png

Vi tänkte golfa idag... Men jag kan säga att vi ändrade oss när vi tittade ut. Hur mycket regn kan det komma på en julimånad egentligen? Less!


En konstig morgon

Stella vaknade strax efter 6 imorse. Väl tidigt tyckte vi - framför allt för att vara för henne. Hon brukar ha morgon tidigast 7, ofta runt 8. Man ska dock inte klaga, många med 1-åringar har ju alltid morgon den tiden - eller tidigare ändå. Och dessutom hade hon då sovit utan så mycket som ett pip sedan 7 igår kväll. Men vi tänkte att hon absolut borde somna om, och blev lite trötta när hon var envis värre och inte gjorde det. Men hon fick vara i vår säng istället för att gå upp med henne, och till slut somnade hon äntligen - kvart i 8. Strax före halv 11 väckte vi henne :-). Vilken sjusovare! Skönt för oss alla...

En annan konstig grej denna morgon är att kusinerna inte var här när vi kom in i huset. De har nämligen lämnat stugan och åkt hem igen. Stella verkar lite förvirrad över detta och kryper in i deras sovrum och tittar förvånat. :-) Hon gillar sina kusiner hon, det är ett som är säkert! Som tur är så hinner de hänga iallafall lite till innan vi drar till Stockholm, för imorgon åker vi också in mot stan.


0-13f6987787f383eb58c687684cb130d3.png
Stella leker med en massa födelsedagspresenter, i sin nya födelsedagsklänning. Hur söt som helst, med cerise tyg och små hjärtan. Polarn o Pyret är märket.

Isbjörnarna var häftigast idag tyc

0-6deb9e4775e955ab4e8cfa4d06cf46b3.png

Isbjörnarna var häftigast idag tyckte Arvid. Vi vuxna tyckte tigrarna var rätt mäktiga. Utflykten till Orsa grönklitt och björnparken var nice.


Lite egentid...

Jag vet inte hur ni som är föräldralediga spenderar er egentid om dagarna. Den där stunden då den lilla sover. Själv tar jag alltid en kopp kaffe, och njuter lite av lugnet. Passar på att uppdatera mig lite på datorn. Kanske skriva ett blogginlägg, men framför allt läsa bloggar jag tycker att är intressanta, kolla och besvara mail och uppdatera mig lite på nyheter. Fixar lite administrativa grejer. Läsa några krönikor och debatter. Med andra ord en skön blandning mellan okynnessurfande och allmänbildning. TV intresserar mig inte. (Det sista är också svaret på frågan "Hur sjutton hinner du blogga?").

Nu är vi i stugan, och här är också min bror med familj och mina föräldrar. Det är så fantastiskt mysigt! Men, en liten baksida finns... När vi får en liten brejk på schemat - mellan utflykter, barnumgänge (/passning/matning/...), matstunder osv så tar jag gärna min egentid vid datorn. Kanske en kvart i stöten, två gånger om dagen. Egentid! Men då kommer kommentarerna... "Kan du passa på att göra det där klart nu, så kanske du kan umgås sen" (med lite småbitter underton). "Hur kan det vara så intressant med daaaaaaaaaaaatorn". Osv. Det gör mig lite trött. Ingen klagar liksom på den som tar sig en liten powernap, eller läser dagens tidning. Varför ses vissa saker som helt okej, medans lite slösurfning är osocialt och lite störande?

Jag behöver mina minuter vid datorn om dagarna. Det är min egentid. Hur underbart det än är att umgås med min älskade familj så vill jag inte det 100% av tiden....

Fast sen, när jag uppdaterat mig klart om världen, då återgår jag gärna till umgänget. Fast jag gör det helst utan kommentarer. Verkligen.

Kvällsavkoppling

5a541ba4d98e5f9122a03b99485886c9.png

Skön kvällsavkoppling. Kusinerna kollar lite dvd. Minstingen i sällskapet kräver dock lite övervakning, annars stängs locket till dvd-n, kusinerna petas i ögonen osv...


Småkylig lunch ute vid toppstugan,

40671929c2af1d4e6dbbf7428d76ca9f.png

Småkylig lunch ute vid toppstugan, orsa grönklitt. En paus från björnspanandet.


Hon är så söt när hon sover. Med r

6e211fd25b9d338ba5d4d0b3b89cec26.png

Hon är så söt när hon sover. Med rumpan i vädret. Huvudet så nära kanten det bara går. Även om eget rum för henne är bäst, så är det lite mysigt att ha denna syn två decimeter från huvudet som omväxling. Och gott sover hon. Hela nätter utan uppvak eller välling. Runt 7 vaknar hon och ställer sig i sängen, drar undan rullgardinen och tittar ut mot sjön från det härbre vi sover i. Där välkomnar hon den nya dagen, med glada joller och tillrop. Mysigt... En stund senare får hon välling, och sedan blir det fullt ös hela förmiddagen.


Glöm vår skötväska från Gucci. Ell

2a0fca9df08434d5d0e767c43eb96e45.png

Glöm vår skötväska från Gucci. Eller min vanliga mulberry bayswater. Glöm alla högklackade skor och sånt. Detta är nog mitt verkliga jag. Hittade gummistövlar. Slitna jeans. Fleecejacka märkt med 'Peab'. Stampar till jorden jag grävt idag. Tar ett varv runt härbret och kollar så att betongen stelnar fint. Joråsåatt. (Ps. H muttrar lite lätt. Tills jag påpekar att han har pyjamasbyxor på sig. Och inte har fixat håret på drygt 3 dar.)


På fairway?

-6a530062ae8e0470dda6eb489734f2d.png


Jag och mamma golfade idag. Vi såg inte röken av denna högklippta fairway, där brorsan fotade H under deras runda igår. Konstigt.


Mammig, mammigare, Stella...

Jag vet inte riktigt vad som hänt med Stella, och exakt när, men sedan ett par veckor är hon precis hur mammig som helst. Hon som alltid varit precis hur social som helst, mot allt och alla, blir numera rejält gnällig när jag lämnar rummet (och hon vet att jag är i "närheten" men inte är med henne - att lämna bort henne och åka iväg går helt okej fortfarande). Visst är det kul att vara något av etta för en period, men samtidigt är det rätt jobbigt. Och jag gillade ju att ha den där genomcharmiga bebisen som alltid flinade och flirtade med kända såväl som okända, och var glad precis hela tiden. Den här mammigare och lite mer... krävande... bebisen är såklart också finare än finast, men, ja, krävande är ordet. Och lite gnälligare blir det bestämt.

Fast jag hoppas att det bara är en fas. Bara den inte är lika lång som hennes första fas var - den nöjda och glada. För den varade ju i ett helt år den! :-)

Jag förstår inte

En sak jag inte förstår, är hur mammor som får ta 100% av alla nattvak orkar. Hur de förväntas klara av att ta hand om sina barn om dagarna. (Och hur de gör det. Gör de det?) Papporna klarar ju (i dessa fall, och enligt vad 'många' säger) inte av sina jobb om de missar sömn. Om de missar så mycket som en kvart, som väl är vad det tar vissa gånger att gå upp och smeka sina barn till trygghet, till att somna om.

Själv har jag alltid när H ska jobba inställningen att jag ska gå upp. Och det gör jag till stor del också. Självklart, eftersom han ska jobba, och jag ändå har chansen att ta igen sömn under dagen om jag verkligen behöver... Men blir det för mycket, eller jag har sovit enormt dåligt senaste nätterna eller så, eller av någon annan anledning bara inte orkar, då är det givet att H går upp istället. På helgerna delar vi. Vi sysslar inte med millimeterrättvisa. Här existerar ingen "varannan-natt"-logik. Men vi ställer upp för varandra. Med förnuft och känsla. Och jag är övertygad om att det i slutändan blir precis hur rättvist som helst.

Jag har tipsat om Sanna Lundell tidigare, och när jag läser detta så måste jag göra det igen. "Kräv din sömn, kvinna. Din lyckosömn. Din mammasömn."  Så avslutar hon det här inlägget. Och oj, vad jag håller med.

Övningsgår

Ja, oj som Stella övar. Hon började ju knalla mellan oss för några veckor sedan, och nu närmar det sig egna äventyr med stormsteg. 10-12 steg är inga problem längre - det är synd att stugan innehåller så få, och dessutom korta, raksträckor. Nu släpper hon också ibland från oss och går till någon möbel på lagom avstånd. Det ser riktigt stabilt ut också, även om hon alltid pinnar på på tok för fort de sista stegen.


En passande tröja (som Stella inte har) finns bland annat hos Bluebox.

Inget betongbarn...

0-12312a1183980c93e0ebb775701b06a3.png

Inget betongbarn... Nä, nog flyter dalablod i vår lilla sessa. Hon har varit i sin farfars farfars sommarboende idag - en fäbod som är sk "levande fäbod". Där går djuren fritt på vägar och bland hus, så Stella och kusinerna hälsade på lösa kossor såväl som getter och höns. Och grisar, höns och får bakom gärdsgårdar. Nästan helt utan rädsla. Heja heja!


Ett lyckat bröllop...

Till och med helt fantastiskt och galet roligt! Alltså... det GÅR ju inte att spara på superlativet när vigseln var så vacker, brudparet med tärnor och näbbar var såhär fina...


...och dansgolvet klockan 02.15 (och i flera timmar till) var såhär välfyllt... 


Tack för en underbar tillställning J&M!

Alternativ sysselsättning

När det inte är någon sommarvärme och sol, så får man roa sig på annat sätt. Idag har vi (okej då, mestadels papps, H och storebror) börjat räta upp ett härbre på gården. Domkraft och massa grävning blev det. Sen ska vi inreda det så vi får ännu fler sovplatser. Fast det återstår en hel del jobb innan dess... betydligt mycket mer grävning och gjutning mm.



Barnen slapp inte undan de heller. :-)
Nils gick loss med sin motorsåg också, som han sedan ville sova med i sängen. Dock utan hörselkåpor.



Stella i nya Tretorn-stövlar - välbehövliga...

Regnet smattrar mot fönstret, men

5856d9e233e518edd8496e946a1fd4ae.png

Regnet smattrar mot fönstret, men inne tänder vi en brasa och myser. Personligen tycker jag att stuglivet är charmigt även när vädret inte är på topp. I några dagar iallafall. Stella sover och tv-antennen verkar protestera mot regnet... Då plockar jag fram en bok och kryper upp i soffan. Eller så är det kanske läge för en Plump. Det kan vara kul, trots att tävlingssinnet är något i överkant i min familj...


Hur kommer det sig?

Vad är det som gör att jag sitter och toklängtar efter min lilla sötfis efter bara ett dygn borta ifrån henne. Att jag sitter och tittar ut genom fönstret och hoppas att varje bil som passerar ska vara min pappa som kommer och hämtar oss för att köra upp oss till stugan igen, där hon är. Ett dygn liksom!? Och varför - då hon är i andra, mycket goda, händer och jag är på ett helt annat ställe, och lade mig runt 04.30 igår - kan jag inte bara slappna av och sova lite istället?

Längtan. Kärlek. Så stora känslor så man inte kan förstå sig på dem. Tröttheten kommer helt enkelt i andra hand. Det har den gjort i ett år nu. Snart kommer han. Skynda, skynda.

Nattdopp

Livet när det är som bäst. H, Östtjärna.



En toppenrolig present (av många)

7abbc3336a12964663d145244330d2cf.png

En toppenrolig present (av många) från kusinerna var en tunnel att krypa i. Helt klart fullt betyg för e


Matnyfiken. Stella vill smaka allt

0-38378ae73c1c42deee2641eb1cb28125.png

Matnyfiken. Stella vill smaka allt vi äter. Och allt går hem! Oliver, parmesanost, eller som idag - thaimat, där vårrullar var en riktig favorit. :-) Häromdagen råkade hon få syn på mig ta ett par salta pinnar. Då vägrade hon äta mer, utan Dä! Dä! Dä! -ade sig till en pinne som hon sedan åt nöjt på... Dags för mig och H att vara lite diskretare med andra ord. Och framför allt dags för Stella att börja äta samma mat som oss, med bara mindre justeringar. Eftersom pure och mosperioden aldrig var min grej säger jag Halleluja till det!


Ett konstigt beslut?

Häromdagen ringde de från mitt jobb och berättade om en roll som skulle kunna passa mig när jag kom tillbaka den 1a september. Bara det att uppdraget skulle börja redan 17 augusti, utan möjlighet att starta senare. Min spontana känsla var JA, JAG VILL, och att jag bara måste kunna lösa det på Stella-fronten för att kunna börja 2 veckor tidigare. Varför? De senaste två veckorna har jag känt mig klar med hemmalivet. Visserligen lite för att jag inte haft någon att umgås med (fast sen hittade jag Pernilla och Elsa och hade mycket trevligt dock!), att vädret varit trist och att Stella varit mammig och gnällig och inte helt nöjd.
Men framför allt för att jag fasat för att komma tillbaka till mitt jobb som konsult och vara ringrostig och kanske inte komma ut på något uppdrag på en gång, utan bli sittande på kontoret och behöva slöstarta. Ve och fasa! Så att nu komma ut i hetluften på en gång, och bara rätt in och behöva börja leverera från dag 1, det kändes som sättet det måste hända på. Och nu låg chansen där för mina fötter...

Några snabba samtal till världens bästa mormor och farmor - som gärna ville ta några semesterdagar för att kunna rycka in och vara med Stella en vecka var - så sa jag till mitt jobb att de kunde räkna med mig.

Så, förmodligen börjar jag jobba två veckor tidigare. Och det känns läskigt men helrätt! Det återstår dock lite, såklart. I konsultbranschen så ska beslut klubbas och kontrakt skrivas innan man kan ta ut något, och detta dröjer två veckor. Men jag hoppas... och fasar på samma gång. Och i huvudet filar jag på min Att Göra Innan Jag Börjar Jobba-lista. Det blir en intensiv vecka där 10-16. Skansen, Djurgården, Babyrytmik, ... Vad har jag missat?! :-)

Dalarna...

Nu är vi hemma igen! Eller borta.... Eller hemma... Jo, nog åker jag fortfarande Hem till Dalarna, likväl som jag åker Hem till Stockholm.

Iallafal så är vi Hemma i Dalarna nu, efter en otroligt smidig resa hit (Stella var tyst hela vägen, kors i taket).
Vi rullar direkt mot stugan efter ett kort stopp hemma hos mamma och pappa. Ikväll ansluter H med föräldrar, så vi blir ett helt gäng däruppe. Imorgon har Stellas farfar, farmor, mormor och morfar fullt upp med hela 5 barn. Då ska nämligen vi på bröllop, vilket ska bli enormt roligt. Stella får då hänga med sina kusiner, som också kommer vara i stugan, och de får sällskap av brudparets två barn. Lär bli fullt ös...
Fast ännu mer fullt ös blir det säkert för oss på bröllopet!

Sen hoppas vi vädret håller i sig någorlunda så vi får lite lata dagar, för vi planerar inte att komma hem på minst 1½ vecka...

Smoothie från Ella's Kitchen

Fruktpuréerna från Ella's Kitchen är helt ekologiska, består av 100% mosad frukt utan tillsatser av vatten eller något annat. Fräscht! Förpackningarna går att äta direkt ur, så de kallas "smoothie", och är perfekta när man behöver ett mellanmål på väg - i bilen, på cykeln etc. Den enda nackdelen är priset - ca 15 kronor för en påse är i överkant, trots allt postiivt med produkten och märket.

Stella kan själv... ibland... men ganska ofta blir det också ganska kladdigt. Men eftersom det vore oerhört praktiskt om hon började behärska det själv så låter jag henne träna ibland....


Underbart Ettårskalas

Igår firade vi Stella rejält. Jag har sedan Stella kom sagt att det är lite synd om henne som aldrig kommer att ha några kompisar hemma att ha kalas med för att alla är bortresta, men igår var bra många hemma, och dessutom var vädret ljuvligt och tillät utomhusfirande så vips så kändes det toppen med mitten-av-juli-födelsedag. Sedan kommer hon säkert uppskatta sitt datum när hon är 17 och kan fira på Sandhamn/i Visby/... eller nåt sånt. Haha.

Iallafall kom många härliga vänner till Stella och oss och firade Stella på vår innergård. 10 barn i åldrarna 5 veckor - 2½ år, och 24 vuxna landade vi på totalt.... Galet men underbart. :-) Vi inledde med fika och tårta (fina som farfar fixat) på eftermiddagen. Barnen hade toppenroligt och röjde järnet.






















Födelsebarnet - som sovit ynka 40 minuter på dagen och var rätt trött - var på gott humör och tyckte kalaset var roligt. Hon fick lite tårta på en tallrik och tyckte det var supergott, och lite grädde och jordgubbar över hela klänningen hör väl till när man fyller 1?!


En massa fina presenter kom kompisarna med. Bamsestort tack alla!


Givetvis blev det lite fiskdamm för alla barn över 5 månader. De innehöll ekologisk smoothie, ekologiska russin, en boll och en pixibok. Och lite såpbubblor barnen över 2.


När eftermiddagen gick mot kväll och det var dags för (de flesta) barnen att sova dukade vi upp lite mat och dryck åt oss vuxna och umgicks ytterligare några timmar. Barnen sov i sina vagnar utspridda runt om i lägenheten, och vaknade en efter annan och väckte varandra. Oh well, lite stoj och stim hör ju bara till, och är ju mest bara otroligt charmigt!

Jag tycker verkligen att Stellas ettårskalas var hur trevligt och roligt som helst, och att det var kul för både stora och små. Win-win! Tack alla som kom och förgyllde Stellas - och våran - dag!

Favoritsysselsättning

Peka på saker. Inte längre med hela handen, utan på senare tid har det varit ännu mer bestämt än så, nu är det pekfingret som gäller. Våra fina tavlor i vardagsrummet är en favorit, men allra populärast är rullgardinen framför bokhyllan i hennes rum. Karin Mannerståhls "Zoo" är det sååå många djur på, och Stella tröttnar aldrig på att peka på de olika och höra mig säga "elefant", "apa", "fisk", "katt", "lejon" ...


Ett år av lycka

15/7, 2009

Imorse vaknade Stella halv 5. Det gör hon sällan - det är alldeles för tidigt. Men något symboliskt kändes det allt, för just halv 5 är den tid då mina värkar startade den där soliga julimorgonen för exakt ett år sedan. Då var Stella på väg, men att det var just hon som skulle komma till oss, och se dagens ljus för första gången klockan 19.20 den kvällen, visste vi såklart inte då.

Men det är lite som alla säger. Att när barnet väl kommit så är det så självklart att det var just hon. Och nu, efter ett år så kan jag å ena sidan ibland se på henne och knappt förstå att hon är min, att jag har ett barn, att jag är mamma och nästa sekund så känns hon som en så otroligt naturlig del av mitt liv, av oss, så det är som att hon alltid funnits. När någon erbjuder sig att vara med henne en stund så att jag ska få lite tid för mig själv så tänker jag oftast bara "varför då". Hon ska ju vara där med mig liksom. Hon må ha varit utanför min mage i ett år, men hon känns ändå som en del av mig. Bokstavligen.

Det här året har på ett sätt gått snabbt, och det kan kännas som igår vår underbara dotter kom till oss. Men samtidigt så känns året längre än något annat, för varje dag händer något nytt, och varje dag lär vi känna vår dotter lite bättre. Hon utvecklas, motoriskt och fysiskt och hennes personlighet blir tydligare och tydligare. Det är en fascinerande resa, det häftigaste jag varit med om.

Nu går vi in på Stellas andra år, och det låter så konstigt när man säger det. Ingen bebis längre. Snart ett barn, vars framsteg under kommande år kommer att fortsätta i samma takt som det här året. Så glad jag är som får uppleva det. Ett år av lycka har det sannerligen varit, och jag kommer fortsätta njuta av varje stund med min dotter. Världens bästa.

Grattis på ettårsdagen, Stella!


Ett år med Stella

Jag måste ju hinna med ett inlägg på Stellas 1-årsdag. Det borde vara ett långt om känslan kring att ha ett barn, hur det första året varit, och hur detta firas.

Men, vi har firat så rejält här hemma så jag har inte haft en sekund över. Hur mycket jag än funderat på det här med Stellas ettårsdag och allt runtomkring, så har inte tiden funnits. För här har vi fixat hela dagen (typ), och sedan haft ett helt underbart ettårskalas som iallafall i mina ögon tilltalade såväl stora som små. Och vad gäller kalaset så kommer en redogörelse och bilder, och om känslan kring Ett år med Stella är ett reflekterande inlägg halvvägs skapat.

För övrigt. Det har varit ett underbart år, och vi har haft en underbar dag för att fira det. Verkligen.

Nu avslutar vi på balkongen med Stellas farmor och farfar, och våra bästaste grannar M&L. Stella sover sedan länge, och det är klart - att fylla ett år sliter ju lite, så det är inte konstigt att man sover igenom barnskrik och allmänt stoj och stim. Och... barnkalas i all ära, men lite balkongavslutning efter en intensiv dag uppskattar vi också. :-)

Idag hänger vi med djuren i Aspudd

1153b8a2512ddc982a18a9f3e89cb6d1.png

Idag hänger vi med djuren i Aspuddsparken.


En bestämd liten tjej...

Snacka om att vi har det. Big time. Visst kan det vara jobbigt ibland, men jag tycker ändå att det mest är charmigt.

En ny grej är behovet av att titta i en bok när hon äter. VI märkte för ganska länge sedan att om hon började trilskas med maten och inte ville äta mer eller så, så gick det alltid att underhålla henne med en bok. Numera kräver hon bok så fort hon ska äta... Visst är det lite dumt, såklart, men just nu, när hon är så liten och vi inte äter alla tillsammas, så tycker jag att det är helt okej. Det viktigaste är ändå ATT hon äter, resonerar jag. Man får välja sina strider, och en bok ofta när hon äter är inte hela världen.

Men bestämd, det är det minsta man kan säga. Numera när hon trilskas tar vi fram en bok. Då tittar hon sig omkring och ser en annan bok, pekar och säger "Dä!". Då duger inte boken man tagit fram. Så kan hon "Dä! Dä! Dä! Dä! Dä!"-a sig igenom en hel hög med böcker. Och inte förrän hon fått tag i en bok hon verkligen vill titta i öppnar hon munnen, som hon medvetet knipit ihop fram tills dess.

Oh well... Mat äter hon, och en liten bokmal, det är hon!


Med nya sandaler

Och så fick jag förra veckan äntligen tag i ett par sandaler åt Stella. Jag var i Sickla för ett besök på Andys, och såg då att det nu var 50% på sandalerna på Barnskospecialisten. Så då fick det funka med ett par Kavat jag från början ratat pga att de inte var "lära-gå"-höga i bakkappan. Och nog var de lite småfina, för att vara ett i mitt tycke så trist plagg som sandaler.



250 kronor kostade de på halva priset. Bra köp!

Stella förstår Hejdå

Helgens möhippa var verkligen rikigt grym. Trevliga tjejer, roliga aktiviteter och en härlig skärgård där vi hade det toppen! Men lite Stella-fokus då - denna helg var jag borta från henne från lördag morgon till söndag sen-eftermiddag. Numera är det mest bara "skönt" att få ett litet brejk (bara det är bara ett "litet" och inte allt för ofta), och hon har det ju minst lika bra med H som med mig.


Fast hon har verkligen förstått vad Hejdå innebär nu - mer än att man "ska" vinka så att säga. I lördags morgon stod jag vid dörren redo att gå. Då blev Stella riktigt förtvivlad. Hon kröp ut till mig, och ville upp. Hon fick istället komma till H, men nöjde sig inte. Sen fick hon komma till mig för lite gos, och då ler hon mot mig, och sen vänder hon sig mot H och vinkar. Haha! Hon förstod helt och hållet vad det var fråga om, och ville hellre hänga med mig. Fast så blev det såklart inte... och när jag sedan gick ut så tog hon fart och kröp i hög hastighet ut i hissen i bara blöja. Hon gav sig inte... Men sen gick det såklart hur bra som helst bara jag kom iväg. Sötnos!

Bloggtips: Alex Schulmans pappablogg

Det här är ingen blogg jag följer egentligen. Men jag har kikat in några gånger, och nog får han en att känna saker, det får han.

Som när han berättar om att han fått många reaktioner på att han några gånger lite omedvetet råkat skriva "han" om sin dotter Charlie. Sedan berättar han om när de fick reda på att de väntade en dotter, och han från början blev chockad av beskedet för att senare verkligen vilja ha en flicka och inget annat. I sista meningen skriver han sedan "han" istället för "hon". Det krävs ingen raketforskare för att förstå att det var medvetet, och provocerande - han är rätt provokativ och på det sättet underhållande. Sen får han enormt många kommentarer på detta, folk som argt påpekar att "Nu skrev du ju HAN igen!". Å halleluja, det är så fantastiskt roligt!

Och sen kommer ett sånt där inlägg som känns ganska simpelt, men bara berör.

Jo. Jag gillar det. I lagom doser.

Årets sommarplåga,

och ledsången för gårdagens möhippa - Rap das armas (Parapapapa), Cidinho & Doca . Jag tycker den är grym... fast hur många veckor det håller återstår väl att se, jag tror denna kommer bli hyfsat sönderspelad under sommaren. Å andra sidan kommer ju inte jag vara ute många gånger - den tiden är förbi - så det känns väl lite som att det kvittar.



Men alltså, låtens innebörd och texten... Kan man inte bara få låtsas att man inte vet (vilket man gör om man läser här) och fokusera på beatet.... Hm.

Bounce Tribute to Michael Jackson

Det här är bara så coooolt!!! Kolla klippet.


Dagen efter kvällen före. En suver

0-75b32fa706ffab275c27651a3fb8c5d8.png

Dagen efter kvällen före. En suverän kväll för övrigt.


Fy fan vad bra. Alltså jag svär in

0-6221d812bb996a12ad963edd26ea7233.png

Fy fan vad bra. Alltså jag svär inte i min Blogg egentligen. Men det här är så galet bra.


Sandhamn, after sail, Jennis hippa

010f4d8346dbc38baace9e9ce7347838.png

Sandhamn, after sail, Jennis hippa, sjukt bra!


600 skötbordsolyckor om året...

Imorse berättade de på nyheterna att det kommer in 600 barn till akuten om året som har skadat sig genom att ha ramlat ned från skötbord. Fy! Det är också en av mina absoluta hang-ups (ihop med varm vätska som kaffe, klämda fingrar och hoppa-ur-vagnen), och det med all rätt verkar det som. Det går så otroligt snabbt, så man kan inte lämna ett barn på skötbordet så mycket som en millisekund utan att ha handen på barnets mage eller så. En "ska bara slänga blöjan i hinken precis bredvid" kan räcka. När jag ser någon lämna barnet så, så får jag direkt lite ont i magen, även om det såklart 999 gånger av 1000 är utan minsta problem. 

Designklassiker. Denna underbara b

-d5c1272b12c8edacdaf6111eb4ec2b2.png

Designklassiker. Denna underbara barnstol från Brio har de på espresso house. Så otroligt snygg! Men den kostar därefter... Och vår tripp trapp är betydligt mer praktisk känns det som, och snygg den med. Apropå espresso house så har de ett erbjudande som jag gillar. Om man har ett kort hos dem (gratis) så kostar valfri mat-macka med valfri dryck - stor latte tom - prisvärda 69 kr. Ett bra pitstop för alla lattemorsor och farsor (och alla andra) out there. :-P


Matdag?

Stella är verkligen varannan dag vad gäller sitt matintag. Varannan dag, som igår, så åt hon typ ingenting. Halv portion gröt till frukost, knappt en halv portion lunch, en liten smörgås som mellis efter sovningen, två tuggor kvällsmat (fick bli välling som komplement - ½ portion), lite jordgubbar, en halv portion gröt innan sovning och sedan lite välling.
Så idag blir förmodligen som vanligt efter en mini-intagsmat. Med full aptit! Hittills har hon ätit välling, en hel portion gröt och en smörgås. Utvecklar det sig som det brukar så kommer hon äta en banan om ett tag, sen en hel portion lunch, ett ordentligt mellanmål efter sovningen, en portion kvällsmat, lite gröt och en full omgång välling. :-)

Det är inte undra på att hon vissa kvällar är gnälligare än andra. Som igår, när vi hälsade på L&D's lille Alexander. Så galet söt! Stella röjde omkring och var toookigt dryg. Jag antar att inte bara dagens uteblivna matintag utan också att lunchsovningen bara blev 1 timme istället för 2 spelade in.

Ny dag, nya tag, idag hoppas jag på en sessa som är på bra humör hela dagen...

Bloggtips: Sanna Lundell

Vem har missat att Sanna Lundell bloggar på Mama? Uttömmande, rakt, ärligt och grymt härligt. Okej, lite kul är det att få insikt i den hemlige Persbrandts liv med sin frispråkiga men ändå lite hemliga, och framför allt coola, Lundellska. Men framför allt är Sanna Lundells blogg en skön blandning av mycket, och riktigt läsvärd. Och, OM jag älskar raderna nedan, som hon skrev i ett blogginlägg apropå en sk "frågestund" (för övrigt en läsvärd sådan, till skillnad från modebloggerskornas) får några veckor sedan.

Frågan är ALLTID fri - svaret likaså. Det finns inget hotfullt i det för mig. Det hotfulla ligger i tystnaden, i den dolda agendan, i tisslet , tasslet , fördomarna och föraktet. Den öppna, raka kommunikationen är  - som jag ser det - människans räddning. Om vi vore lite mer ärliga och öppna med det vi tänker, tror och tycker och känner så skulle vi  sätta stopp för en jävla massa  bullshit, en jävla massa intriger och en jävla massa konstiga idéer som handlar mer om projiceringar än sanning.

Ett kärt återseende

Idag träffades Stella och Milly för första gången på ett par veckor. Och snacka om att det var ett kärt återseende! När Stella yrvaket vaknade i vagnen på Jenny & F's balkong satt Milly inne och tjoade glatt, för hon hade sett att det var någon i vagnen, där på "hennes" balkong. När Stella sedan kom in gav Milly ifrån sig riktiga glädjetjut, och gick (börjat gå har hon också, sötisen!) till Stella med öppnade armar. Hon kramades och böjde sig fram för att pussas, gång efter gång. Stella, som precis vaknat, var något mer reserverad och besvarade möjligen entusiasmen men inte pussarna ordentligt. Detta fick Milly att lite besviket krypa därifrån och gråta lite, något sårad. Haha, snacka om Umgänge!

Men sen var de så glada så, kramades och klappades (nåväl, något mer försiktiga - "fiiina" - klappar skulle Stella behöva lära sig!) och hade superroligt. Inte en sur min på flera timmar, och än en gång slog det mig hur mycket jag saknar en jobbandes bästa Jenny med lilla Milly som till storlek och personlighet är så lik Stella. Älskade vänner!

Det är så häftigt hur de små gått från att ligga bredvid varandra sprattlandes till att nu röja omkring och verkligen interagera och kommunicera. Jag blir så varm i hjärtat, de är så otroligt fina!


Dela jordgubbar med sin kompis, det är sommar - och vänskap - det!

Go Stella!

Ja, nu går nästan Stella! Helt galet, vad hände de senaste dagarna, liksom?! När vi första gångerna släppte för att låta henne ta några steg mot våra famnar så var det med riktigt snabba steg, och liksom framåtlutat som att hon egentligen bara ville kasta sig i famnen, men måste ta några steg på vägen. Idag har hon gått kontrollerat, och 'bara' kastat sig allra sista stegen. 7-8 stapplande steg har hon utan problem kommit upp i, och tuffare och tuffare blir hon, modigare för varje gång.
Steget från det här till att verkligen gå på riktigt, själv, kan ju säkert vara ganska långt. . Eller så trillar poletten ned närmaste dagarna... Vi får väl se. Det känns som att det mest handlar om att hon måste våga, samt att hon ska förstå att hon faktiskt kan. Givetvis måste hon också, framför allt, sluta kasta sig framåt till oss (eller i sidled som hon gör när hon inte är koncentrerad)...

Ett som är säkert är att det gått väldigt snabbt framåt de senaste dagarna, och att hon kommer att gå själv inom inte allt för lång framtid. Så otroligt roligt!

Med mörka ringar...

Ojoj, idag är det inget upplyftande väder utanför fönstret. Ihällande regn, och så mörkt så man behöver ha lamporna tända mitt på dagen och såhär mitt i sommaren. Inte direkt upp-piggande... Och till på köpet var Stella stökigare än på mååånga månader inatt. Vaknade före 02 och hade jättesvårt att somna om. Jag vägrade ge henne välling (som säkert hade hjälpt) och var bestämd. Inte förrän efter 04 somnade hon om i sin säng. Inte tog hon någon rejälare sovmorgon på det heller, utan sov till strax före 8. Först då fick hon välling, och man kan ju garanterat konstatera att någon natt-välling - eller ens tidig morgon-sådan någonsin behövs. Ett rätt skönt konstaterande, även om det är extremt sällan hon får välling före halv 7. Jag tror att det är 4 (!) nya tänder på g. Hon har ju fått de tidigare i klungor, och nu är det bulligt värre i munnen och har spruckit fram lite på sina ställen.

Stella känns trött. Energisk, men med mörka ringar under ögonen. Illa.

Men! Jag är faktiskt ändå på fint humör idag, för idag ska jag träffa inte mindre än 3 vänner. Jenny & Milly är hemma för snabb ompackning mellan två semestrar, och min gamla innebandykompis P som bor två hus bort och som jag sprungit ihop med några gånger på babycafét har bjudit in till lekdate. Sen väntar ett besök hos det allra nyaste bebistillskottet i vänskapskretsen - lille Alexander (inte samma Alexander som L&J har utan en annan. :-))

Dags att bege sig ut i regnet!

Ett återupptaget intresse... Förra

3ad68e1dd3f0e1041b651cb41ed97586.png

Ett återupptaget intresse... Förra året blev det (såklart) noll golf, men nu känner jag mig lite igång igen, efter årets andra runda. Grymkul! Vi spelade scramble idag - tio kronor i pott per hål, som går vidare om två eller fler delar hålet (=lika många slag), samt en tjuga per person för ett hål närmast hål och ett hål längsta drive. Jag vill inte skriva något om resultatet, för har man vunnit så uppfattas man som en så dålig vinnare. ;-) Fast å andra sidan är jag en så sjukt dålig förlorare också, så... jag kan väl lika gärna säga att jag var den enda som gick plus, haha. :-) Oh well, en härlig kväll var det iallafall, och jag är glad att få lite tid att spela, även om det inte blir ofta.


Länktips - Barn i stan

I Stockholm ges det ut ett häfte som heter "Barn i Stan", och som innehåller en hel massa tips om vad man kan hitta på med barn i Stockholm. Den ges ut månadsvis, så senaste numret som jag fick igår på Polarn o. Pyret innehåller tips om vad man kan göra i juli månad.

Barn i stan finns också på nätet - kolla www.barnistan.se.


Baksidan med sommar-föräldraledighet

H har inte fått semester än, och nog njuter jag mina sista föräldralediga månader. Men! Alla andra är ju upptagna. De flesta mammorna har sina respektive hemma, och har fullt upp med familjesemestrande. Eller så flyr de stan för att passa på att åka till till nära och kära på annan ort. När detta händer annars, och sociala jag håller på att gå under av uttråkning och behov att prata med andra vuxna så går jag till öppna förskolan eller babycaféet i huset bredvid. Men alla dessa inrättningar har stängt under hela sommaren. 

Jag har långtråkigt helt enkelt. 

Idag fick vi dock sovmorgon till 9 (ah, underbart när sessa sover lääänge!!), och efter de vanliga morgonbestyren så har klockan blivit ganska mycket, och vi lär inte hinna iväg på något innan det är dags för Stella att sova lunch vilket hon ju gör i 2 timmar numera. Sen är det eftermiddag och sen kommer faster Marie för att ha Stella, då jag och H åker och golfar. Så var den dagen till ända... Det känns så bortkastat, på något sätt. Parklekar får det bli, men jag är ju sugen på kvalitet, som Skansen och sånt. Och det är verkligen inte lika roligt utan sällskap!



 

Något som kan passa i 1-årspresent?

Vi, såväl som Stellas far- och morföräldrar, försöker febrilt komma på saker som kan vara bra för Stella att få när hon fyller ett. Efter lite funderande och surfande har jag kommit fram till några saker som jag tror Stella skulle kunna uppskatta. Ja, bland en hel massa annat såklart!

Leksaker.
På sidorna dodde.se och lekmer.se hittar man massa bra till bra priser. Att handla på nätet är ju så otroligt smidigt när det gäller sånt här!

- Brio-leksaker, t.ex bultbräda, kloss/sorterings-låda, dragleksaker osv. Brio gör urfina, klassiska saker!
- En xylofon eller annat instrumentalt för att främja hennes eventuella musikaliska sidor.
- Duplo startkit i box. Hon fastnar alltid vid denna när vi är på ställen där det finns, även om leken i nuläget sträcker sig till att plocka ur alla bitar ur lådan.
- Sånt man kan stapla och pyssla med, som "stacking cups" från Fischer Price
- En teletubbies-mjukis

Praktiska ting
Sånt här finns ju massor som vi har (mer eller mindre) behov utav. Och många är specialistbutikerna på nätet. Googling gäller...
- Limegrön Fatboy Junior
- Sittdyna till vagnen, Frankofant Paddy. Denna i design av Lisa Bengtsson - Mademoiselle, ursnygg!
- Båge till sulkyn, Chicco Liteway, finns hos Bonti bland annat.
- Solskydd till vagnen från Aussie Finest, som jag tidigare bloggat om.
- Bärsele Mei Tai från Mysigt Design, som jag tidigare bloggat om. Vore toppen till Thailand mm.

- Tallrikar med sugpropp under
- En liten "bergsprängare" med cd-spelare Stella kan ha på sitt rum, gärna en som klarar mp3-skivor och/eller kan jackas mot en iPod.


Så fina fiskar i akvariet!

0-48d330a2af827a163ebfd626ceb5becc.png

Så fina fiskar i akvariet!


Det var tyvärr fullt på "Rum för b

4398e10fcb0384448d7231c497226767.png

Det var tyvärr fullt på "Rum för barn" på Kulturhuset. Bra då med en sväng till Mio och waynes coffee så Stella kan leka av sig lite. Matvägran verkar råda, men äta banan och helt äpple själv är desto mer populärt.


Badsjön Trekanten

Några minuters gångväg hemifrån oss ligger sjön Trekanten. På - från oss sett - bortre kanten av den lilla sjön finns en badplats. För ett tag sedan rapporterades om att vattnet i sjön Trekanten var riktigt bra. Det förvånar mig lite... den är ju så liten, så många barn badar utan blöja och den ligger direkt under Essingeleden. Men men, sånt där kan ju inte jag något om, och tester lär ju säga mer om det. Så då litar jag på det, och tycker bara att det är schysst att vi har en badplats så nära. När man bor i lägenhet blir man ju lätt lite instängd, så det är bra att ha grönområden och badvatten på riktigt nära avstånd. Jag badar visserligen ifrån bryggan precis utanför vårt hus också... fast där är vattenkvaliteten sämre, och det är inte direkt barnvänligt.



Badet är en gräsplätt, där det är mycket folk men absolut inte lika trångt som på exempelvis Långholmsbadet. Betydligt mer yta, och därmed på sitt sätt trevligare!



Det är sandbotten, och väldigt plaskvänligt för de små. Eftersom sjön är så liten så blir den riktigt varm också.



Stella och Milly hade det mysigt på en filt i skuggan, och hetsåt jordgubbar.



Sommarflicka med jordgubbar i hela ansiktet. Som sagt, värmen tillbaka, bitte!


Det handlar om karma

Värmen, kom tillbaka! Okej, det är inte superkallt direkt, utan t-shirt funkar bra ute, men jag saknar ändå de där härliga 28-30 graderna i luften. Det är ju så skööönt. Okej att barnen blir varma, men får de bara vara utan kläder så har de nog det skönt i skuggan och i vattnet de också. En lammskinnspläd som håller cirkulationen av luft i vagnen funkar också bra. 

Jag är så trött på folk som direkt det är varmt ska klaga. "Ja, vi sa ju att vi ville ha det varmt, men inte SÅHÄR varmt". "Ojojoj, 25 grader i skuggan på balkongen, USCH". När blir det perfekt egentligen? Är det "lagoma" 23 grader är det ju kallt som attan på kvällen?!

Jag tror helt enkelt att det svenska vädret handlar om karma. Det är på tok för många som klagar på tok för mycket, så väderguden där uppe, han skickar snabbt på oss lite kyla och regn så vi ska få lite vett i skallen och kunna uppskatta värmen när den kommer. Sen blir det varmt igen... och så tar det i runda slängar en halvtimme, sen klagas det igen. Nejnej, mer värme vill vi ha. Supervarmt, för annars är ju inte kvällarna varma. Och varma, svenska sommarkvällar, det är ju det bästa som finns. Näst efter varma, svenska sommardagar.

Och ni som inte håller med - håll inne med er klagolåt, iallafall när jag - och väderguden - lyssnar. Okej!?


Jaga tror visst att barnen gillar detta! Vår härliga trädgård i vår släktgård, i underbaraste Dalarna.

BVC-besök

Idag var vi på ett lite tidigt 1-årsbesök på BVC. Stella är nu 78 cm lång och väger 10,6 kg. Förutom vägning och mätning så fick hon de där elaka vaccinationssprutorna igen. Stackars liten! Det var inte skönt tyckte hon och skrek som en stucken gris och grät. Fast det gick såklart snabbt över, även om hon blängde på vår snälla BVC-sköterska en stund efteråt. Otack är världens lön, eller vad det nu heter.

Sen fick vi lite broschyrer också, med information om säkerhet för barn från 1 år. Jag gillar verkligen inte att få de där broschyrerna med information om allt hemskt som kan hända, för det får mig bara att - ännu mer - tänka på hur sårbara de är, de små, och hur mycket de kan råka ut för. Hemska, hemska tanke! Visst har jag det i åtanke alltid, och på vissa sätt märks det mer än andra (som att jag alltid flyttar även på våra gästers kaffekoppar om de är så mycket som en millimeter för nära vad jag anser vara okej - och väl tilltaget - säkerhetsavstånd), men just när man läser om allt så blir det en så otäck påminnelse...

Nya spännande upptäckter

Stella gillar promenader, framför allt när det finns en massa roligt att upptäcka. Som i Dalarna i början av veckan med hästar, kossor och grävskopor. Action!



Jag kan stå, jag är inte rädd

Den senaste veckan har det minst sagt övats! Stella kryper till oss, ställer sig upp, släpper taget. Står ett antal sekunder och funderar på hur duktig hon är, sen blir hon lite skraj eller nåt och sätter sig på rumpan eller kastar sig tillbaks i vår famn. Så hon håller verkligen balansen nu, det är under full kontroll hon står såväl som sätter sig igen. Nu testar vi lite om hon gå några steg också, och hon har kommit upp i 4-5 som bäst. Dock vääääldigt framåtlutat, med siktet inställt på sitt mål i form av min eller H's famn. Duktig!

Det dagliga badet. Idag i en varm

226c1372df4bbe0e1200eee2dce81625.png

Det dagliga badet. Idag i en varm insjö på Vindö.


Stella dansar omkring och hejar på

0-5da97829203d3ae894c5ee72ddeca99d.png

Stella dansar omkring och hejar på Bajen idag.


Båtpremiär (bortsett från cinderel

7bf676620058849ed734797d27b45578.png

Båtpremiär (bortsett från cinderella) för Stella idag. Hon tyckte det var helt okej, och efter en stund somnade hon i pappas famn trots att det skumpade riktigt rejält.


Godmorgon lördag

En något tidig lördagmorgon, men ändå helt okej - när Stella vaknar 7 utan vällingpåfyllning, dvs efter tolv timmars sammanhängande sömn tycker jag ändå att det är bra. RIktigt bra. Sedan vi kom hem från Dalarna har sömnen varit betydligt bättre - mer sammanhängande, noll lekförsök och längre morgnar. Faktiskt till 09.15 och 08.00 de två senaste dagarna, och som sagt helt utan välling. Riktigt bra.

Jag funderar lite nu, ska man ge morgonvälling iallafall, eller strunta i den och gå direkt på frukostgröten när hon varit vaken en stund? Välling är ju bekvämt och så, men om hon ändå ska sova igenom tidig-morgon-vällingen kanske det är lika bra att strunta i den helt, så blir man kanske en gång för alla helt av med omsomningsvälling också på köpet?

Just nu får hon lite välling här bredvid mig i soffan dock, och den stunden är ju ganska mysig måste jag säga...

Att sova med Stella

Det är väldigt sällan nuförtiden som jag (eller vi) sover med Stella i samma säng. Förut lyfte vi ofta över henne när hon vaknade för morgonamning runt 5-tiden och lät henne sova sista timmarna med oss, men det var ganska många månader sedan nu.

Fast när vi var i Dalarna jag och Stella fick hon sova med mig ibland, och OM jag njuter! Nu när det inte är så ofta så kan jag släppa att jag kanske sover lite sämre, och bara tänka på hur mysigt det är.

Sen kan hon få sova hos oss om hon drömmer mardrömmar (eller något? vi tror det iallafall). Hon vaknar i sånt fall på natten någon gång och gråter, och är lugn bara om vi håller händerna på henne. Som ett tungt täcke. Så fort vi tar bort händerna från hennes lilla kropp så gråter hon till igen, vare sig hon verkar sova eller vara vaken. Efter en stund orkar vi inte sitta så längre, och tar in henne till oss istället, och där somnar hon - och vi - gott, nära, nära.

När Stella sover i sin säng så ligger hon alltid med huvudet mot spjälorna. Det är som att hon vill ha något tätt mot huvudet hela tiden. Det märker vi när hon sover hos oss, för då kryper hon nära och lägger sitt huvud i min armhåla. Ja... verkligen... Jag kan flytta på henne, framför allt nu när det är så varmt och svetten rinner från hennes hår som lockar sig av värmen, men det tar inte många sekunder innan hon är tillbaka.

Och oj, vad dåligt jag sover. Inte för att det är obekvämt. Inte för att hon snusar. Inte för att hennes små ben sparkar lätt mot mina lår när hon rör sig. Utan för att jag bara inte får nog av att sniffa på henne. Lyssna på hennes andetag. Titta på hur hennes ögonlock fladdrar, och hur hon smackar lätt med munnen. Tänka på hur fantastisk hon är, hur otroligt söt hon är, och hur ljuvligt det är att ha henne mot mig. Därför sover jag lite sämre. Men det är värt det. Om det är värt det! Underbara, underbaraste lilla bebis. Som får sova nära mig när hon bara vill. Att vara hennes trygghet, det är det största jag upplevt. By far.


Livskvalitet

När det blev bestämt att jag behövde åka hem till Stockholm och lämna underbara Dalarna, så kände jag att det verkligen var läge att göra något ordentligt mysigt på torsdagskvällen. Vi hade ändå barnvakt om vi ville, och väderrapporterna sa att det skulle vara en av årets varmaste dagar. Så vi bokade biljetter till farsen Bruden som visste för liteSkärgårdsteatern Fjäderholmarna. Som vanligt sa J&M "ja, Kul!" när vi frågade om de ville haka.

Så vi tog båten från Nybrokajen ut till Fjäderholmarna - Stockholms "närmaste skärgårdsö". Båtbiljetten ingick i biljettpriset på 375:-.


Med oss hade vi såklart lite picknick i form av sallader från Panini, rosévin och biggaråer. Smakade härligt på de solvarma klipporna.


Skärgårdsteatern är hur gullig som helst. Liten och intim, och med en underbar utsikt över skärgården. Det är det jag försöker fånga på bilden i mitten, och inte Runar och hans fru längst bort på raden som man kan tro... Eller... Kändis-stalker, jag?! ;-)


Föreställningen var kul. Alltså farser de är ju alltid... farser... Men det kändes ändå hyfsat ungdomligt eller vad man ska säga, med Peter Magnusson och Martin Björk vid Pernilla Wahlgrens sida.

Efter föreställningen konstaterade vi att kvällen var magisk, och att det kändes rätt onödigt att åka in till stan igen på en gång, när nu vi hade barnvakt och allt. Så vi tog ett glas på Fjäderholmarnas krogs brygga, som blev två, som blev ganska sent, och båt efter båt gick. Även privatbåtar, och vi hjälpte Runar med sällskap med deras tampar där de låg precis nedanför oss. Näe, jag är inte kändis-stalker, fick bara lov att berätta det, haha.


Sen gick vi mot båten, fast kvällen var ju magisk... och vad gör väl en timmes sömn mer eller mindre resonerade vi, och inväntade istället allra sista båten för kvällen som gick 00.30, medans vi satt på Rökeriet och hade det gott. För kvällen, den var magisk, ljuset fantastiskt, värmen härlig och umgänget roligt. Vilken underbar kväll, verkligen livskvalitet, och även om det är en klyscha så är det så viktigt att fånga dagen - vilket vi verkligen gjorde igår. 


Pursuit of happiness. Med utsikt ö

1012abf6a9dc11b928ca6f7a960a1a85.png

Pursuit of happiness. Med utsikt över Stockholm och den närmaste skärgården äter vi kvällens middag - sallad och givetvis lite rosé, och saltsjöns vatten glittrar. Så underbart! Om några timmar teater här på Fjäderholmarna.


Bakom mammas solglasögon Kan jag v

0-25721ae2ed8f8ea1cddf0693cc3779d5.png

Bakom mammas solglasögon Kan jag va mig själv


Faster och farmor kom också, nice!

0-348cfb971b8753bae19ebf958ebd8c21.png

Faster och farmor kom också, nice! Så nu blir det ff för Stella ikväll, och vuxenhäng för mig o H.


Jomen visst gillar vi Stockholm oc

0-2dbe67409e1c7531eec9742e118ad611.png

Jomen visst gillar vi Stockholm också. Bada i trekanten helt okej! Och sällskap av Jenny o Milly fantastiskt trevligt. Vilken ljuvlig sommar vi har... Jag, min bebis och resten av Sverige. Kärlek :-)


Vaknare än vaknast

Det har gått så otroligt bra med Stellas tider sedan hon började men en sovning om dagen för en vecka sedan. Hon sover 2 timmar på dagen och somnar före 19.30 på kvällen. Förutom en dålig ovana de senaste dagarna, i form av att vara vaken en timme på natten och vilja leka, så är allt perfekt. Jag hoppas det beror på omständigheterna i form av nya miljöer/samsovning med mig/varmt rum/ljust rum...

Så idag rullade jag hem mot Stockholm vid 19, och Stella somnade innan vi lämnat gården vid stugan. 50 minuter senare vaknade hon.... och var vaken resten av resan, dvs till klockan 21.30. Dock nöjd så det fick väl vara okej...

Sen kom vi hem, och det gick inte att ta miste på hennes enorma glädje över att vara hemma, och framför allt träffa sin kära papps igen. Hon var heeeelt galen, kröp omkring i 190, stojade och spexade och avyttrade glädjetjut. Sötnos! Så vi lät henne röja lite och känna in hemmamiljön. Först strax efter 22 fick hon lite välling och bokläsning. Inga problem att somna då, trodde vi... Men där hade vi fel. I skrivande stund - strax före 23 röjer hon fortfarande runt och är hur pigg och glad som helst, och vill allt annat än att gå och sova. Alla leksaker är det roligaste hon sett, och livet är toppen, verkar hon tycka. Vi gör nya försök titt som tätt, men icke...

Om inte annat så hoppas jag att detta innebär sovmorgon imorgon bitti! Efter de nattliga lekstunderna de senaste dagarna, och tidiga morgnar för att vara henne (före 07) i kombination med att jag själv tagit allt så är jag trööööttt och kan behöva en hel natt. Fast om hon vaknar inatt tänker INTE jag vara den som går upp, det är ett som är säkert! Och med tanke på hur mycket H saknat sin lilla tjej så lär det inte behövas heller. :-)

Kroppsarbete! Bättre än gym.

0cfc55d1f4106f4ceb73738e64ca5540.png

Kroppsarbete! Bättre än gym.


En kul badgrej. Denna baby-badring

5e661818886cffe2aecf6d7b15b98870.png

En kul badgrej. Denna baby-badring köpte vi med oss hem från Turkiet. Den är perfekt, för med den kan Stella flyta med i vattnet, plaska med händer och fötter och spana runt på samma gång. I stugan är sjön så liten så den blir riktigt, riktigt varm så Stella får ligga i ett bra tag. Mysigt! Här hemma har jag sett liknande grejer på ica maxi bland annat.


Smörgåsfrukost under översyn av fö

6a90f9aaab7b8955b9457263d0cdfa4b.png

Smörgåsfrukost under översyn av förfäderna.


RSS 2.0