Shoppat

Denna ursöta klänning fyndade jag till halva priset på Polarn o Pyret. Jag har dock lite svårt att föreställa mig att Stella ska bli så stor - det är storlek 86 på denna. Tanken är att den ska passa under sommaren.


När jag och H träffades så hände det att jag använde ett par fisherman pants som mjukisbrallor. Att säga att han avskydde dem är en underdrift... Men eftersom det är världens skönaste plagg fick de hänga med ett bra tag, och på några av våra resor har jag använt sådana igen. Måttligt populärt. Så när jag hittade dessa för halva reapriset på HM - 40 kr - kunde jag inte låta bli att köpa dem. Moahahahaha. Tror de blir hur söta som helst när vi hänger på playan i Turkiet i maj.


En ovanlig vecka

Denna vecka har det varit rejält med vuxenaktiviteter för både mig och H. Det är man inte så van vid nuförtiden... Iallafall inte så mycket på så kort tid iallafall.

I måndags var jag ute och käkade med mitt gamla team på kunden där jag konsultat senaste 1½ året. Det var en tillställning med stämpeln "gravöl", då man gör om stora delar av verksamheten och vi i teamet därmed sprids för vinden till nya uppdrag runt om i IT-Sverige. Det var en kväll med trevlig socialisering och jobbsnack (kul!), god mat och gott vin. Ovanligt trevlig måndag helt klart.

I torsdags var jag på Intiman och såg den sanna komedin "En obesvarad kärlek" med min mamma som var i stan på jobb och ville passa på att göra något roligt. Den var verkligen riktigt kul, och Loa Falkman och Babben Larsson var skickliga värre. H var samtidigt ute med sitt jobb, så Stellas faster ryckte in och hängde med Stella. Läggning och allt funkade toppen. Hon är så duktig Stellas faster, man märker verkligen att Stella trivs i hennes sällskap.

Igår anlände Stellas farmor och farfar, så då passade vi på att gå ut tillsammans på en riktig AW á la gamla tider. Dvs, börja någonstans och se hur sent det blir beroende på hur det känns, och en möjlighet att komma hem från allt mellan 19 och 05 typ. Det blev inte helt oväntat hyfsat sent, då vi fick kvalitets-AW på Vassa Eggen, följt av lite käk i vår gamla "vardagsmiddags-kvarterskrogs-favvo" Lounge 51 (som dock gått i graven och bytts ut av Nova Vista) på Söder. Det var helt lagom, och vad vi var ute efter - okej käk till okej pris och allmänt opretentiöst. Vi avslutade på Skrapans skybar Och himlen därtill, där man nästan kan låtsas att man är i någon helt annan stad i ett helt annat land. Riktigt nice verkligen, både stämning och utsikt och allt. Trevligt sällskap och goda öl var det, och vi kom hem lite lagom susiga strax före 2... Kvalitetskväll, minst sagt! Hemma hade Stella somnat utan problem, fast en timme senare än vanligt. Hon vaknade trots det en timme tidigare än vanligt imorse,redan 07, så det var skönt att de entusiastiska farföräldrarna var på plats även då så vi fick några timmars extra skönhetssömn. Det tackar vi för! :-)


Nice på Och himlen därtill.

Ja, vi får helt klart konstatera att det blev lite ovanligt mycket på en gång denna vecka, men så kan det vara. Och jag tror inte att Stella lidit något utav det. Hon verkar lika glad och obekymrad och harmonisk som vanligt. Det är jag glad för.

Redo för resor

Som jag berättade förut så förväntas man ha "ett neutralt ansiktsuttryck" på sin passbild nuförtiden. Jag tror att Stella kanske missförstod det lite. :-)



Någon signering blev det inte tal om, utan "not able to sign" står det i namnteckningsfältet. Nu ska hon ha det här passet i 5 år. Så det känns ju väldigt viktigt att längden är specificerad. "70 centimeter" känns redan hyfsat inaktuellt.

Nu är vi redo att åka till London och hälsa på Jenni! Tjoho! :-)


En utmaning

Jag har fått en utmaning ifrån Chokladmamman. Den går ut på att visa bild 6 från mapp 6 i Mina Bilder-mappen. I mapp 6 hittar man i min dator kategorin "mobiltelefon-bilder", och mapp 6 var "0703 - Malaysia", dvs från mars 2007 då jag var i Kuala Lumpur på en veckas utbildning genom jobbet. Bild 6 föreställer ett schysst (?) mms min fina man fick, då jag satt solokvist i Chinatown och njöt den asiatiska kvällen med en stor Tiger-öl framför mig. Älskar Asien och älskar att resa (och jag älskar en god kall öl när det är varmt ute), så detta var faktiskt en talande bild för mig.



Jag skickar utmaningen vidare till:

Sandra
Stellas mamma
Sofi
Kusin Jenny
Kusin Marie
FIna flygvärdinnan Linda

Tvättlappar

Tvättlappar är inte fel, tycker Stella. Att de smakar hur gott som helst kom hon underfund med för några dagar sedan, och nu är det allmänt slabbiga lappar på alla grejer här hemma som gäller. Jag tycker att detta fenomen är himla lustigt, och har därför flera gånger köpt Thilde-kuddar i present till kompisar med nyfödda. Vi har ingen sådan, men dock en liknande som jag köpte i USA. Jag har ingen bild in (tugg-) action, men populär är den.


En grön amerikansk filt-variant på Thildekudden.

Såg för övrigt att Thildekudden är på rea på babyshop.se nu - direktlänk här.

På tu man hand

På tu man hand må vara second best, men det behöver ju inte innebära att det är dåligt. Lunch med tomatsoppa för den stora och 'grönsaker med oxkött' för den lilla på Café Nero på Kungsholmen. Grymt trevlig personal var det där fick jag uppleva. Det är man inte bortskämd med, med sin vagn och bebis och barnmatsburkar osv....


Babyrytmik kanske?

Jag är mer sugen än någonsin på att hitta på roliga saker, åka på utflykt och lämna hemmakvarteren och göra mysiga utflykter. Så det är med sorg i hjärtat jag konstaterar att min vapendragare Jenny börjar jobba på måndag och att det i mammagruppen verkar vara svalt, för att inte säga iskallt, intresse för utsvävningar. Nåväl, det får väl bli jag och Stella som hänger på tu man hand, och så får vi hoppas att vi stöter på några trevliga som kan ta en rastlös och sällskapssjuk mamma under sina vingar.

Kanske kan Babyrytmik på Dieselverkstaden i Sickla vara något? Det ska jag testa nästa vecka tror jag bestämt, för nu på fredag ska jag förmodligen till Gustavsberg och bada med Maja & Nora.

Läste också om den här teatern, och det får det allt bli en tur till om det kommer upp tider för februari också. Nära hem, och bredvid Lins jobb så då kan det bli en kombinerad lunch kanske.

Sen får jag kanske byta SatsBaby-pass från Sickla till Kungens Kurva och Farsta, för där går en hel liga vidare och käkar lunch osv ihop efteråt. Helt i mitt tycke!


NOLL till ETT på Kulturhuset

Idag var jag och Jenny med våra småtjejer på Kulturhuset och besökte utställningen NOLL till ETT. Utlåtandet är att det är helt klart värt ett besök, trots sin något ringa omfattning. Utställningen består helt enkelt av ett stort rum som är helt vitt, med skira vita tygstycken från taket på sina ställen, vita fluffmöbler och speglar på golvet, och ålande vita "tarmar" på golvet, också de gjort av fluff. Med fluff menar jag risgrynsaktigt, typ så som är i sittpuffar som FatBoys och liknande. Dvs, väldigt mysigt för bebisarna! Allra mest älskade Stella speglarna på golvet, och då framför allt den mycket snygga lilla tjejen hon såg i den - som Stella pussades med henne! ;-)

Idag fokuserade jag mest på att fota Stella, då det fanns så grymma möjligheter till fina foton i den härliga miljön. Hon var dock fascinerad, lugn och nyfiken på samma gång, så jag tror jag ska ta en tur dit igen nästa vecka och bara hänga och mysa med henne. Det är lite det som är poängen med utställningen egentligen - mötet mellan barnet och föräldern.



           
Outfit: Replay-jeans, rugbytröja från Ralph Lauren, knästrumpor PoP

Jag tar tillbaka...

I förra inlägget skrev jag att Stella åt hur mycket som helst, men nästan verkade vilja ha ännu mer. Jag tar tillbaka! När hon skulle få kvällens gröt åt hon typ en halv portion, max. Säkert ännu mindre. Hon brukar få i sig 1½. Så nog var hon mätt ändå... Och det var ju inte bara en ovanligt stor lunchportion, utan ovanligt sen också.
Nu hoppas jag bara att det inte påverkar våra underbara nätter... Men min BVC-sköterska brukar säga att det är hela dagens matintag som avgör mättnaden, inte exakt vad de får i sig sista målet, så jag hoppas att hon har rätt!

Matrekord

Idag åt Stella en hel stor burk barnmat till (väldigt sen) lunch. Det var Lasagne som föranledde det konstanta gapandet. Överlägset rekord! Ge så länge hon verkar vilja ha, säger min BVC-sköterska. Hm, om hon aldrig blir helt nöjd då, säger jag?! Sen fick hon ganska mycket frukt på det också.


Jag är SÅ glad att hon tycker om mat! Sen sov hon 45 minuter på det, och när hon vaknade kräktes hon lite. Hmhm. Möjligen blev det lite för mycket ändå som sedan kom upp när hon låg i magläge och lekte. Detta borde hon ju känt själv, mätthet är ju bebisar bättre att känna än vuxna, brukar man ju säga.

Till lill-kusin Nils som inte alls är så förtjust i att äta funderar jag på att köpa dessa. Eller är det bara helt fel och dålig pedagogik att leka in maten så? De finns iallafall att köpa på Bluebox.se, och jag tror att de skulle uppskattas av Nils.

Världens finaste barn

Jag har världens finaste barn. Finaste, gladaste, mysigaste, underbaraste, duktigaste, sötaste, ljuvligaste, härligaste. Som jag älskar henne! Jag hoppas att alla kan se hennes storhet, hur fantastisk och ja, bäst hon är. Alla kategorier. Extra allt. Precis så som hon är måste vara bästa, bästa. Lyllos mig!


Vaddå? Menar ni att alla (normalt funtade) mammor (och pappor) känner så för sina barn? ;-)

Sleeping beauty med favoritnallen

Stellas säng är full av små mysiga kompisar. Nallebjörnar, kaniner och sånt. En trygg och mysig plats som är lite ombonad måste ju vara mysigare för den lilla att sova i, som från början var van vid magen, och senare med sin mamma nära, nära.

 En morgon nära mamman som (också) njuter.

Det ser nu så otroligt härligt ut när Stella verkligen fäst sig vid sin nallebjörn som hon fått av sin snälla farfar. Det enda negativa med det är väl att det är det absolut största av alla djur i sängen, och det kan ju bli aningens meckigt om den blir ett "måste", och måste släpas med så fort hon ska sova någon annanstans... Haha. 

 Nalle-polaren!

När vi går och lägger oss på kvällen öppnar vi dörren till hennes rum, och såhär är bara två exempel på hur hon då legat och sovit sött med sin nalle i en varm omfamning. Andra alternativ är att man ser nallebjörnen ligga jättefint på kudden, som Stella lagts att sova, och man hittar istället Stella på tvären nere i fotändan. Ursöt! Och ibland är det snutten över huvudet som gäller. Gott sover hon dock, får man ju säga!

t
Det framgår inte av bilderna att hon på den till vänster ligger mot vänster långsida, och på höger ligger åt höger långsida. Som sagt, hur som helst kan det se ut! Gulle!

Apropå att sova gott så har Stella nu sovit hela nätter 4 nätter i sträck. Från 19.30 till mellan 07.45-09.15. Jag känner mig som en helt ny människa, och energin att göra saker är på topp. Halleluja!

In my hood


Hood från PoP, strumpbyxor likaså. Under randig tröja från HM. Leksak från BRIO.

Jag tävlar!


Jag tävlar om ett Zillstar.se presentkort på 400kr hos SessanOchPrinsessan. Det fanns verkligen många roliga märken där, och för tillfället finns en hel del på rea. Köpsuget vaknar, men jag inväntar tävllingsresultatet... hoppet finns ju!

Mumsigt från Kajen - årets semla!

Idag åt jag och Jenny en semla från Lux Dessert och Choklad, som ligger här på Kajen. Jag kan inte förstå varför jag inte är dit oftare, de har ju verkligen hur mycket mumsigt som helst! Eller ja, på ett sätt är det ju bra, men man behöver ju inte alltid köpa sött utan de har grymt gott bröd och sånt också. Till jul köpte jag ett med västerbottenost i som var supergott, och deras fikonmarmelad var ett väldigt uppskattat inslag på julbordet.
Men iallafall, semlan var HELT ljuvlig! Givetvis dyr, det är ju alltid så på små lyxbutiker, men med mandelmassa som verkligen smakade mandel utan tillsatser och alla övriga ingredienser i en perfekt avvägning så får det vara värt det. Jag brukar ha ett max på två semlor per år ungefär, så då kan det ju få vara den lite finare varianten.


Bild från Lux hemsida.

Till lunch hämtade vi mat från Wokeriet i mitt hus. Det är alltid lika gott, så det är bra trots att det kan ta lite tid. Logistiken är väl inte helt på topp får erkännas. Men 59:- för hämtlunch som är riktigt god och vällagad är bra tycker jag.

Wok och semla. Jojomen. En långpromenad fick vi dock också, in så vi fokuserade inte enbart på intaget. Och nu ska jag sätta igång med middagen, som blir sesampanerad lax med quinoasallad. Har jag någonsin nämnt att jag verkligen gillar ordet balans!? :-)

Och hur än det är så föredrar jag att äta nyttig mat och njuta grädden i goda bakverk istället. Gräddkalorier i mat känns verkligen helt bortkastat! Sen krydda intaget med träning, för välmående och välbefinnande. Balans, sa Bull.

Utställning för de minsta

På Kulturhuset pågår nu en utställning som heter NOLL till ETT. Det är en utställning som riktar sig mot de allra minsta, med föräldrar. Min kompis M var här och hälsade på igår med sin lilla Greta som är 2 månader äldre än Stella, och de hade varit där. Det hade varit ganska mysigt sa hon, och rekommenderade också att ta med sig en kamera dit, då det var många lite roliga miljöer att fota barnet i, som t.ex speglar mm som de kunde sitta på, vita möbler mm.

Utställningen kostar 30 kr. Jag tycker att det är lite roligt att det görs något för de små, och har absolut lust att åka dit en sväng.

Eftersom jag vet att de flesta av mina mammakompisar läser bloggen så passar jag på att slänga ut frågan om sällskap i samma inlägg som jag tipsar om utställningen. Vem vill haka? Jag kan alla dar utom fredag. :-)

Varför jobba på sömnen?

I många mammabloggar avhandlas det här med sömn. Ja, och i andra forum också såklart. Det är ett hett kapitlel, och åsikterna går verkligen isär. Vissa tycker att det är helt fel att påverka barnens sömn, och att vänja dem av med nattmål ska vi inte tala om - det är egoistiska föräldrar som håller på med sånt, är vissa enade om.

Själv är jag av den fulla övertygelsen att bebisarna i olika utsträckning måste hjälpas till god sömn. Vi har såklart inget facit, men jag känner att som vi gjort funkat bra för oss. Vi har tagit det lite stegvis. Började vid 3 månader med att styra upp sovtider generellt, för vår väldigt kvällspigga sessa. Lärde henne kort därefter att somna själv, utan att ammas eller bäras till sömn. Minskade därefter antalet nattmål successivt. Flyttade över till eget rum vid 5½ månad för att vi skulle sluta störa varandra. Hon vaknade av oss lika ofta som vi vaknade av henne... Vid halvåret, när hon kommit upp i hela grötportioner på kvällen, testade vi att inte ge mat på natten alls. Nu närmar vi oss hela nätter som regel istället för undantag med stormsteg.

Man är ju givetvis inställd på att en period av dålig nattsömn är given när man skaffar barn. Så det är inte det som är problemet. Det handlar snarare om hur lång man tycker att denna period ska/bör/måste vara. Jag kände att ett halvår, det är nog ungefär det man får räkna med. När de sen "ska" kunna sova hela nätter så måste ju det vara värt att eftersträva, för såväl bebisens goda nattsömn som sin egen, för att kunna fungera som en bra förälder. Och då känns det väldigt naivt att tro att det bara ska hända helt av sig självt, utan någon som helst vägledning. Sen behöver ju inte vägledning innebära gråt- och skrikmetoder. Det finns andra sätt att lära barn somna och sova själva. Och när man väl är där så är det guld värt.

Givetvis räknar jag med fler bakslag, fler jobbiga nätter och 2 steg fram och 1 steg bak och allt sånt. Men efter en natt som denna, och 3 nätter i rad utan nattmatning, är det svårt att vara annat än positiv och glad. Det är ju sånt som tillräckligt med sömn gör för ens humör!


Ett genombrott?

Det var nu ett par veckor sedan Stella för första gången sov en 12-timmarsnatt utan mat. Sedan dess har hon ibland varit utan mat, fast det har varit om vi sövt om henne när hon vaknat på natten. Ofta slutar det med att jag är uppe när hon vaknar till, och är så enormt trött så jag efter en liten stund tänker "äh, jag ger henne mat, klockan är ändå över 04, så vet jag att hon somnar och jag kan snart lägga mig och somna om", och så får hon mat. Så nätterna helt utan mat har inte varit så många, trots att jag märkt att hon egentligen inte är hungrig. Det har kanske blivit var tredje natt eller så.


I helgen har H tagit nätterna, både fredag och lördag natt, och jag har fått sova. Då har hon utan problem klarat sig utan mat, och uppvaken har varit få och korta. 3 nätter brukar man ju prata om att det tar att vänja in något nytt och det stämmer verkligen.
Igår somnade Stella som vanligt runt 19.30. Hon vaknade till vid 23.30 och jag var uppe och ramsade en snabb gång, varpå hon somnade om. Sedan vaknade jag 06.15 av en känsla av att ha sovit så ruggigt länge. Fick lov att gå upp och titta på Stella som sov hur skönt som helst (såklart). Klockan 07.45 vaknade hon. (Då hade jag inte somnat om, jag var ju så ovanligt utsövd vid 06...)

Alltså, ett pytteuppvak mellan 19.30-07.45. Tänk om det var det stora genombrottet! Jag hoppas...


Saknar Sephora!

Jag älskar Sephora*. Så är det bara. När vi är utomlands, var än det må vara, så måste minst ett par timmar spenderas på Sephora, för där kan jag gå omkring och bara njuta av det fantastiska utbudet. Jag är verkligen ledsen att inte Sephora finns i Sverige!
Trots att det inte ens finns här så har jag ett Sephora-kort. Det innebär att jag alltid när jag är där får små special treats, små mysiga gåvor, som gör det ännu lite roligare att shoppa där. Nu när jag snart fyller år fick jag ett fint mail från Sephora, om att hämta en liten present i form av tre finfina läppglans på min närmaste Sephora. Vilket hån det känns som! Mitt lokala Sephora liksom. Det finns ju inte! Så jag blir allt utan present. Suck. Jag får helt enkelt spendera min födelsedag utan Sephora-presenter, och får nöja mig med att drömma om en liten svart-vit påse med rött prasselpapper i, som döljer någon liten mysig livsnödvändig (eller inte) glittrig grej. Oh well. I-landsproblem nummer 1. Men jag tackar ändå Sephora för omtanken.


*Fantastisk kedja med skönhetsprodukter, typ som Kicks fast 10 gånger större, glassigare och bättre.

Grattis till C&J!

Carros mage tittade ut i form av en tjej inatt! Åh, det är en så häftig grej! Det är nästan som att det är en överraskning att det verkligen blir ett barn av den där magen. Så kände jag själv också när Stella kom, att det var så himla konstigt att det verkligen var en bebis där inne. :-)
Men nu är hon här i allra högsta grad deras tjej, och jag är så glad för deras skull.

Stella är också jätteglad för ny kompis, och vi ser verkligen fram emot att höra mer och senare såklart träffa dem.

Bamsegrattis Carro & J!

En riktig hemmafru!

Några av kommentarerna från H de senaste dagarna har varit,"Jag trodde jag kände dig efter 8 år ihop" (när jag gjorde hembakt till dagens fikagäster), "Oj, den här doften har aldrig mött mig innan när jag kommit hem!" (när han kom hem från en löpartur och det doftade nybakat bröd" eller "Om det är Jenny som inspirerat dig till det här så tycker jag att du kan hänga ännu mer med henne" (apropå all god mat jag lagat i veckan).
Men jag säger ju det, jag är inne i ett stim! Värsta hemmafrun!

Han har också frågat om jag kommer hålla detta, men det tror jag ju såklart inte. Däremot tror jag på en graf, typ att om jag hamnar superhögt nu ett tag så kommer jag när jag sedan sjunker hamna betydligt högre än vad ursprungsläget var. Och det är ju inte så illa det!

Så lite utlåtanden då. Recepten finns fortfarande i veckomeny-inlägget, och tidigare recension finns här.

Äggmuffinsen var toppengoda! Det är ju såklart inte så superspeciella, utan som en vanlig omelett ungefär. Något jag faktiskt för övrigt gör ganska ofta och är rätt bra på, med många kreativa blandningar. Men det är ju en praktisk "form" på dessa, så det blir smidigt när man vill ha en bra frukost eller mellis.

När vi hade J&J hemma på middag i torsdags gjorde vi Sandras kycklingfajitas. Det var vågat att testa nytt recept när vi hade gäster, men det lät ju så gott. Och helt riktigt - de var verkligen urgoda! Just att det var lime och koriander gjorde smakerna lite extra spännande. Vi drack förresten ett fantastiskt gott vin till som jag måste tipsa om - Corvina Veronese. Vi fick det hos J&F till en kryddig Chili Con Carne - passade toppen, och tänkte att det ju då borde funka till kryddig fajitas också. Helt riktigt! Hur gott som helst.

Från nyttiga äggmuffins till normalnyttiga fajitas till vin, jo.... så nästa grej jag får tipsa om blir Leilas kladdkakemuffins som jag gjorde idag. Typiskt Laila är ju extra allt, och detta var inget undantag. Hur mastiga som helst men grymt goda. Ska det va så ska det.

Brödet jag gjorde i förmiddags var ett grovt med kross. Jag fick receptet av Jenni (som också är sådär superduktig och alltid kommer med goda recept).
Enkelt, gott och nyttigt. Jag gjorde i långpanna, smidigare än att göra massa småbullar.


Bröd med Kross

2-dl 4-kornskross

4 dl vatten

5 dl mjöl eller filmjölk

50 g jäst

2 tsk salt

2 msk olja eller flytande margarin

12-13 dl rågsikt

1½ dl linfrö

1 dl dinkelgryn


  1. Koka 2 dl 4-kornskross med 4 dl vatten, i ca 10 min. Rör då och då.
  2. Efter halva tiden blandar du i 1 dl vatten och 1 dl linfrö och låter koka med.
    häll "gröten" i en bunke. Med ca 1 min kvar - lägg till 1 dl dinkelgryn
  3. Blanda i mjölk eller fil. Kontrollera att temperaturen är 37 grader (Fingervarmt). Smula ner jästen och rör om så att den löser sig.
  4. Tillsätt salt och olja eller flytande margarin, 1½ dl linfrö och ca 11-12 dl rågsikt. Arbeta ihop till en smidig deg.
  5. Jäs den övertäckt ca 30 min.
  6. Knåda degen lätt på mjölat (ca 1 dl) bakbord.
  7. Forma 2 bröd eller 16 -32 småbröd. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.
  8. Jäs under bakduk ca 30 min.
  9. Grädda i nedre delen av ugnen 200 grader cirka 30 min.
  10. Låt kallna på galler under bakduk. 

En utvilad familj

Mamman stängde in sig i sovrummet själv, stängde dörren, stoppade i öronpropparna och somnade kvart över 11 i total tystnad. Vaknade såklart ett gäng gånger under natten, förmodligen gammal vana att ha öronen på helspänn på natten, men somnade om på nolltid i vetskap om att hon inte hade något med något att göra under natten. Vaknade halv åtta av att den hungriga dottern levererades.
Pappan sov gott på soffan, och behövde inte göra några större insatser, då dottern sov fint utan några rejälare uppvak. Senaste veckan har hon vaknat och jollrat och varit glad och lekt med sina tår mm en gång per natt (men då varit vaken ganska länge), men denna natt undvek hon sådana, så han hade det rätt bra. Ingen mat ville hon ha under natten heller.
Dottern somnade som vanligt runt kvart över 7, och sov gott hela natten utan mat och allt. När hon vaknade vid halv åtta var hon dock rejält hungrig, och fick då snabbt mat och närhet av mamman. Somnade då om gott tätt intill sin mamma och vaknade igen vid halv 10 i samma position. Under de timmarna hade pappan snarkat gott på soffan och mamman halvsovit och myst på samma gång.

Så ja, en så här utvilad familj var det väldigt länge sedan vi hade. Helt, helt underbart!

Besök av hantverkare

Både jag och H är helt ohändiga. H kan ibland hävda det omvända, han tror att han har någon slags naturbegåvning i arv, eller ja, att han borde ha det då hans pappa är så händig, men än har inte detta bevisats. Därför är det med stort mått av självinsikt vi tar hit hantverkare när det ska borras och skruvas.

Det finns ett företag i vårt hus som heter All-granths. De har världens klockrenaste affärsidé. De gör liksom allt som kan  tänkas behövas i området, och är således enormt kompententa allt-i-allos. Till exempel så har de uppdrag från kommunen att hålla rent på vår badbrygga. Samtidigt säljer de lite läsk om det är riktigt varmt ute. De gör storuppköp och erbjuder trall till balkongen till visst kvm-pris, som givetvis monteras, eller lampor till balkongerna - you name it. När vi skulle bygga en garderobsvägg ringde vi flera byggfirmor som var dyra, inte hade tid på många veckor osv osv. För inte kunde väl All-granth göra sånt... Men jo, ett samtal och en dag senare var garderoben på plats.

Idag har de barnsäkrat - skruvat upp alla lösa bokhyllor osv, samt satt upp lite fler knoppar i badrummet. Sen satte de upp förra veckans inköp också, vilket var en stor spegel på 30 kg. Allt blev såklart toppen, och det till ett pris av 300 kr timmen. Innanrotavdrag. Grymt bra.
Givetvis har de elektriker också, och en sådan skulle installera en dimmer här, men när vi igår hade J&J hemma på middag hjälpte J oss med det istället. Hur gulligt som helst!

Service när den är som bäst har All-granth som sitt motto. Och det är verkligen en beskrivning som är mitt i prick!


Stella tyckte det väsnades lite. Med kupor på är hennes mysiga kinder väldigt framträdande. Hm, och hennes mage?! Men bra blev det, när spegeln kom på plats i hallen!

Dagens Ryss

För några år sedan hade jag ett pass där jag såg helt hemsk ut. Jag var sjuk, men skulle till London så jag hade inget val utan fick pallra mig iväg för att ta mitt passfoto trots det. Resultatet blev att jag var kritvit i ansiktet. Klädseln jag valde var intressant - en knallgul tröja. Därtill hade jag för ovanlighetens skull håret lite mörkt tonat, i en mörk brun färg med röda nyanser. Jag såg sur ut (jag var ju sjuk!) men hade piffat till lite iallafall med ett läppglans (eller var det stift?!) i en nyans jag inte hade valt idag... aningen för mörkt. Eller för rött. Eller både för mörkt och för rött.
När Henke första gången såg det skrattade han högt och tyckte (något politiskt inkorrekt) att jag såg ut som en taskig ryss. Så som ett skämt sparade han mitt pass i sin nattdukslåda, och varje kväll tog han fram mitt pass och delade ut "Dagens Ryss" till mig för lite olika saker. Kanske att jag sagt något dumt. Eller att jag inte plockat ihop efter mig. Eller ja, altl som gjorde att jag förtjänade dagens ryss, som ett rött kort ungefär.

Jag såg inget annat val än att till slut gå och skaffa ett nytt pass, för jag skämdes ju så över mitt hemska hemska kort.

Idag gick jag och Stella för att skaffa oss ett varsitt pass - jag då jag bytt namn och Stella då hon inte har något än. Vi släpade oss promenerandes hemifrån till Kungsholmen, i blötsnö i regnform sidledes, fram till passexpeditionen. Väl där får jag lära mig de nya reglerna - man kan inte ha med ett eget foto, utan får på plats titta in i en kamera med "ett neutralt ansiktsuttryck" (läs: se menlös ut och slappna av med alla muskler i hela ansiktet). Så det var bara att vända mitt regndränkta ansikte med dito hår mot kameran och slappna av, och tänka att detta pass ju ändå "bara" ska användas i 5 år. Joohråsåatteh. 

Något säger mig att vi om en vecka kan börja dela ut Dagens Ryss igen....

Dottern däremot var sötare än någonsin som alltid, och blev givetvis toppensöt på sitt kort trots att hon fick väckas för att sättas upp framför kameran.

PS: Lägg inte för mycket värderingar i det här med Ryss-uttrycket. Det är inte menat så illa och generaliserande som det låter. Typ som att man skulle ge dagens svenne banan till någon och se framför sig en medelålders man med liten ölkagge och en sån där keps som rymmer två öl med sugrör från eller nåt. Inget hets mot folkgrupp här inte.
 


Kom igång-tips nummer ett

Man skulle ju nästan kunna tro att detta förvandlats från en vardag-med-Stella-och-allmäna-reflektioner-blogg till en hälsoblogg eller nåt, när jag tjatat om mat och träning och sånt på slutet. Men så är inte fallet. Jag är bara inne i ett kort men intenstivt hälso-stim. Snart bloggar jag om bebisbajs eller goda viner igen. ;-)

Så medans jag är det ska jag passa på att ge mitt allra bästa kom-igång-tips, bättre än alla nya träningskläder/kokböcker i världen;

FUNBEAT

På denna gratis träningsdagbok på nätet kan man registrera alla sina träningstillfällen, tävla med/mot sig själv och vänner, följa upp statistik och sätta upp egna mål mm mm mm. En riktig trigger! T.ex så har jag målet "3 gånger i veckan" och jag pressar verkligen mig själv att komma ut på en sista runda om jag inte kommit upp i mina 3 gånger när söndagen kommer. Jag är helt beroende av "gröna staplar". Och ska jag vara helt ärlig vill jag helst ligga högre i topplistan - antal träningsminuter - än mina kompisar också... :-)
I juli 2004 började jag föra träningsdagbok på Funbeat. Det låter ju helt sjukt... men är bra på sitt sätt, för det ska mycket till innan jag lägger ner min registrering och hets efter träningsminuter.

Ah, gott! Maten från veckomenyn...

Idag var valet från veckomenyn Spenatgratäng med fetaost. Den var verkligen god! Därtill otroligt lättlagad, vilket jag tycker känns väldigt viktigt för en vardagsmaträtt. I receptet stod det 4 personer, men jag skulle säga 3... alternativt 2; en maratonlöpare och en småhungrig mamma. ;-)
Kallrökt lax passade toppen till. Så detta recept slår jag absolut ett slag för!


Igår fick vi potatisbullarna. Det var från början Henke som sa att han var sugen på potatisbullar, varpå jag suckade och letade ett recpet på lite nyttigare sådana. Och nej, det var inte riktigt värt jobbet. De var väl helt okej goda och så, men det tog lite för lång tid att tillaga, och då ska det vara en schysstare kombination av gott och nyttigt om det ska vara värt det. 

Sen har jag gjort kesoplättarna också, och fått till frukost och mellis idag. Riktigt, riktigt goda! Däremot tycker jag att mycket kardemumma kan bli lite bittert i smaken, så nästa gång tar jag lite mindre sånt. Eller så gör jag en variant med bär istället, jag tror att frysta blåbär och hallon kan bli jättegoda i smeten. I receptet skriver Anna att de kan vara lite svåra att steka, men det upplevde jag inte. Jag stekte dem länge på ena sidan på medelvärme, och de gick bra att vända och blev fluffiga och fina.

(hänvisar till veckomeny-länken ovanför recept)

Weleda for baby

Stella har ingen såndär klockren bebishud, utan hennes kinder kan vara lite prickiga eller småfnösiga och så. Eller iallafall lite röda. Jag har frågat både min BVC-sköterska och barnläkaren om det, men de säger att jag inte ska oroa mig för allergier eller så, utan att även bebisar har olika känslig hud, och att det nu är en årstid då det är knepigare att uppnå helt len och mjuk hy vare sig man är bebis eller vuxen.
Än så länge köper jag det, helt i enlighet med den inställning jag gör allt för att försöka ha - att inte oroa mig i onödan.

Jag har känt mig lite anti att börja smörja och greja, då jag tror att bebisarnas hy mår bäst av att inte börja mixtra med. Eftersom jag själv aldrig haft en hy som sköter sig själv så har jag känt mig rädd att börja störa det naturliga. Så det är ju synd att jag inte kan hålla detta, för Stellas kinder och ibland även kropp måste verkligen börja smörjas emellanåt.

"Vanliga" produkter, till exempel från Apoteket, innehåller väldigt ofta mineralolja. Jag vägrar smörja med sånt tjafs! Har fått för mig att Weledas naturliga produkter är betydligt bättre... så det är ju väldigt synd att de är så otroligt dyra. När jag var gravid tyckte jag att deras olja var absolut bäst för magen, slog BodyButter och annat med hästlängder. Till Stella har vi nu oljan till badvattnet (testflaskor), schampo & bodywash till mer noggrann tvätt och wind & weather cream till kinderna när det är kallt ute. Det kan bli fler inköp, det är nog tyvärr nödvändigt, och jag hoppas verkligen att produkterna är värda det dyra priset - att man får det man betalar för.

Elodie Details

Jag måste tipsa om märket Elodie Details. När Stella kom fick vi av Lin & Johan en superfin filt därifrån, som Stella har i sin vagn.  Den är röd på ena sidan och svart/vit-prickig på den andra, och förutom att den är snygg så är den bara hur mjuk och mysig som helst. Jag visste först inte vad det var för märke, men när jag sedan fick en napphållare av M (som fungerar som en leksakshållare  och allmänt snygg attiralj eftersom S inte gillar napp så värst) kollade jag upp det. Och de har bara hur mycket snygga grejer som helst!


För övrigt måste jag påstå att bebisfiltar är en riktigt bra grej att ge nyblivna föräldrar. Man kan aldrig få för många! Tips tips!  

Lite kläder som kommit och gått...

Såhär mycket kläder har Stella hittills gjort åt. Hon har lite kläder kvar i storlek 68 som hon fortfarande kan ha, t.ex Villervallas, men annars är det 74 som gäller nu.


Nu åker det ner i förrådet ett tag. Givetvis har tanken att sälja lite på Tradera slagit mig, framför allt då det är en hel del märkeskläder, och såklart inte alls slitet. Men eftersom det kan tänkas bli använt en gång till så spar vi alltihopa.

Men visst är det med lite sorg i hjärtat man plockar undan de riktigt små storlekarna... Ingen liten spädis längre!

Majskrokar

På Ica Kvantum igår fanns Majskrokar. Stella hade tidigare fått smaka en av Elis, men inte fått sedan dess då jag inte hittat dem någonstans där jag handlat (läs: på Vi på kajen). Så nu blev det inköp av två stora påsar. De är ganska dyra, 30 kronor styck, men förmodligen räcker de ganska länge.

Resultatet? Både gott och spännande att äta själv!
Majskrokarna är gjorda på 100% majs, och smälter i munnen så de funkar även för de tandlösa bebisarna. Tips!


I väntan på nya kompisar - långlunchdejt

Stella knackade på magarna - Carros på +11 dagar och M's på -4 dagar - och sa HALLÅ KOM UT NU DÅ KOMPISAR! Men än har de inte kommit. Vi håller tummarna för innan helgen...


I fin ny klänning och knästrumpor

Polarn och Pyret har lite rea nu, och på 30% rea fyndade jag en jättefin röd klänning med munkjacksficka framtill, superfin verkligen, och så mjuk och skön i materialet. Storlek 80 är såklart lite stort, men den funkar, och hon kommer kunna ha den länge. De söta knästrumporna är också från rean. Till det passade hennes fina munkjacka, också från Polarn, som hon fick i julklapp av sina snälla smålandsfarbröder.


Näe, strumporna är inte för små, hon har bara dragit i dem som vanligt....

Shoppinglunch

Ibland är man i köpcentrum där det finns trevliga amnings- och skötrum där man kan sätta sig en stund och ge sin bebis mat och så. Faktiskt så har de flesta större köpcentrum sådana nu, till exempel som Sickla där jag var igår. Men ibland har nöden ingen lag, och då fungerar provhytter också. Som här, på Zara i Sturegallerian i förra veckan. Det fungerar väl så länge maten är konstant med och lätt-tillgänglig så att säga... då kan Stella få lunch eller mellis eller vad som när helst hon bara vill. Men ge det en månad eller två så blir det betydlgt meckigare!

Tack faster!

Stella fick en fin halvårspresent av sin faster. Den roliga leksaken konkurrerar nu med den som i ett par veckor varit Stellas favorit - en retro vippdocka som hon fick i julklapp av sin mormor. Jag tror att den senare är köpt på Designtorget. Själv hade man blivit tokig på den - den vippar ju bort ofta när hon försöker ta den. Jag hade blivit förbannad, men hon bara försöker igen och igen och igen. Även Stellas kompisar som är här brukar gilla dockan. Ett hett tips alltså!


Present från faster- prassligt bi som är gott att bita på. Och gott papper också förstås!


Lite mer lek med vippdockan.
Även jag och H tackar faster för barnpassningen, så vi kunde åka till IKEA och köpa en ny spegel till hallen som vi haft span på länge. Toppen! :-)

Påpälsad

Den här fina Lindex-overallen är lånad av Nora. Till den passar mössan Stella fått av sin farfar hur bra som helst.


Ytterligare comeback - SatsBaby

Eftersom jag knappt kom iväg i december, då Stella var förkyld titt som tätt och jag var sliten av trötta nätter, så kändes det som en riktig comeback idag när jag begav mig dit. Det var ju toppenroligt nu också, så nu kör jag på! Kanske att det kan bli fler gånger också nu när vi inte har babysimmet som tar tid och energi.


Stella tyckte också det var roligt, även om hon var lite trött efteråt då jag duschade, för att kunna hänga kvar i Sickla lite, och därmed i en kvart ignorerade att det var hög tid för hennes lunchsovning. Givetvis var hon klädd i träningsoverall idag när det var träning på schema - denna fina från HM, present från L&D.

Jag lär få lite träningsvärk i armarna imorgon... Eller som de säger inför de övningarna - "Antingen kan ni ta en viktplatta på 5 kg, eller så tar ni barnet som vikt". Jorå, givetvis tar jag Stella som vikt och hamnar genast 3,5 kg upp... haha.

Ah, så vuxen!

Vuxenpoängen var på topp idag när jag rattade kundvagnen på Ica Kvantum i Kungens Kurva. Big time. Med grymma storshoppingsällskapet Jenny inhandlades idag alla grejer till alla rätter som planeras lagas den närmaste tiden (en vecka kommer ju inte räcka) - och lite till. Jag kan inte fatta att jag missade att ta kort på min fullproppade kundvagn!
Iallafall fick jag med mig allt jag var ute efter, och storshoppingen var faktiskt nästan rolig... Jag känner mig taggad för fortsättningen i form av tillagning, och ja, framför allt uppätningen såklart.

Idag blev det dock lite frysrensning, då vi hade ett par entrecote-skivor kvar som köpts någon gång när det var bra pris på det på Vi. Till det gjorde jag en ruggigt god ljummen sallad med rödlök, vitlök, grön paprika, sockerärtor, haricot verts och avokado.


Stellas hemgjorda mat

Jag lägger givetvis ambitionsnivån på allra högsta som vanligt när jag ska göra något, så Stella ska såklart inte bli utan hemlagat hon heller. Från andra mosboken tänker jag göra följande två recept och varva i veckan. Varva med varandra och med burkar menar jag då, för någon måtta får det ändå vara. Trots att hon hittills alltid ätit all mat som serverats så tänker jag inte tro att hon garanterat äter mitt hemlagade, så det får bli lagom portioner.

Sötnosens sötpotatisgryta
Äppelpäpplig rotfruktsgryta

Jag gillar förresten boken massor, kan varmt rekommendera den. Jag tycker att det låter både förnuftigt och smart att tidigt introducera lite roligare smaker, som färska kryddor och parmesanost för att nämna några exempel. Sen är det väl bara att hoppas att det är en gourmet vi fostrar. Fattas väl bara annat med de finsmakarna till föräldrar ;-)


Dags för storhandling

Imorrn drar jag och Jenny iväg och storhandlar. Målet är att både få lite nyttigare mat med större variation än vanligtvis, och att komma ner lite i kostnad. Det blir väldigt dyrt i längden att uteslutande handla på vår lokala Vi-buitk. Förvisso en fräsch och bra butik med bra utbud, men såklart lite dyrare, eller så får man möjligtivs väldigt mycket tråkigare mat till samma peng. Samtidigt är det ju också trevligt att få sällskap till stormarknaden. Win-win-win.
Så nu har jag med lite stöd och hejarop från H spånat fram de rätter till vilka ingredienser kommer handlas, och som förhoppningsvis också kommer att lagas och servereras under veckan som kommer. För min man 'Den blivande maratonlöparen' får det nog kompletteras lite med mer kolhydrater, och han är nog heller inte så intresserad av varken frukostar och mellisar jag handlar in till. Sen äter ju han "rejälare" luncher ute varje dag, och för min del får det bli rester från middagen kvällen innan som utgör lunchen.

Frukostar:

Ägg- och baconmuffins

Kesoplättar med kanel och kardemumma


Mellisar:
Lättkesella med bär och mandel

Äpple med keso, mandel och kanel

Proteindrink med nötter och frukt


Middagar:

Sesampanerad lax med quinoasallad:

Yoghurtmarinerad kyckling med rotsakspytt och limesås

Nyttigare potatisbullar med morötter och squash

Kycklingfajitas med majssalsa

Spenatgratäng med fetaost, serveras med kallrökt lax

Extra peppad blir jag när jag sitter här med träningsvärk sedan löprundan igår. Och imorrn blir det minsann comeback på SatsBaby i Sickla (med en liten veto ifall Stella har en riktigt dålig natt så jag är dödstrött. Det kan ju hända, tyvärr.). Jajemen! Det tar jag mig en ruta mörk choklad på minsann! ;-)


Konsonanterna är här

Vår pratiga dotter pratar nu ännu mer. Från att mestadels ha använt sig av vokaler, så är det tydligt att hon nu bytt till att ofta variera med konsonanter. Babababababavavavavavava säger hon högt och tydligt. Vi försöker få henne mer in på mammamamma-pappapappa-spåret, men där är hon inte riktigt ännu. Inte för att hon skulle veta någon skillnad på innebörden, men ändå...

En första kontakt med en innebandyklubba

Tänk att det tog ett helt halvår innan Stella fick stifta bekantskap med en innebandyklubba. Konstigt! Hon tyckte iallafall att det var en väldigt lattjo pryl. Och som vanligt framför allt god... Hon hade mysigt på läktaren med mina fd lagkompisar, men tyckte nog att den rosa leksaken hon fick låna av Lucas var allra roligast. Och så matchade den hennes NY-hood väldigt bra också!


Hood NY Yankees, inköpt vid Yankees Stadium i NY, manchesterkjol HM, strumpbyxor PoP

Comeback i löparspåret

Idag var det äntligen dags. Och lyxigt värre är att vi när vi var i New York bunkrade upp med vissa grejer som är extra billigt där, och som framför allt var det just då när dollarn var så otroligt billig. Så, när jag idag beslutade mig för att ge mig iväg på en joggingtur så hade jag ett par sprillans nya löpardojjor att plocka fram från garderoben. Nice och lite extra pepp!
Har längtat ganska länge efter att komma iväg och springa, men det är bara på helgerna det känns aktuellt - det är dagsljus och energi jag vill åt, inte mörker och gråa vägar, så kvällar går bort och det har inte riktigt varit aktuellt på helgerna heller när vi varit ute och flängt så mycket på slutet.

Skorna var sköna, löparturen härlig och jag njöt totalt av sol och frisk luft, trots att det såklart kändes lite tungt. Jag hoppas att mina 40 minuter vid Årstaviken inte var en engångsförteelse, utan att jag snart är uppe i mitt normala varv runt Årstaviken i vanligt tempo. Pepp!


En något gnällig dag

Ja, det är inte den gladaste bebisen jag har att göra med idag. Så då slår det mig vad bortskämd jag nog är, Stella är ju nöjd och glad i princip jämt, så jag är otroligt ovan att ha en sån här dag, då hon inte är helt nöjd med nånting. Idag har jag spenderat hela dagen på golvet med henne känns det som. Jag tror att det är sömnens fel.. Inatt stökade hon järnet mellan typ 12 och 3, och det var två väldigt trötta föräldrar imorse... Så mycket så att pappan försov sig för första gången någonsin, och vaknade 45 minuter efter klockan hade ringt och stängts av. Han gick upp och smög omkring som vanligt. När han gick hemifrån funderade han varför han inte hört något från Stella (vars dörr han stängt för att inte störa), och kikade in till henne. Han förvånades rejält av hennes tomma säng. Hon hade nämligen vaknat vid 6.30-tiden och sovit med oss sedan dess - vilket han inte märkt. Haha. Så där låg jag och Stella och sov sött i sked (mysigare och bättre blir det inte!). Det gjorde vi till hon behagade vakna... klockan kvart i 10. Rekord! Då var jag en tacksam mamma vill jag lova...

Men missnöjsamheten ja, antingen sömnen - blev bara 45 minuter vid lunchsovningen sen, eller möjligen att hon tyckt det varit tråkigt att vara hemma och mysa med mig hela dagen. Hon har ju nämligen blivit van vid bra mycket mer röj med sina bebiskompisar. Typ som med Milly, Alfred och Irma, såhär:



Nu sover hon, och jag hoppas att hon sover skönt och ganska länge, så hon är pigg och glad när hon ikväll ska hem till Milly med föräldrar på middag. Trevligt ska det bli!

Kik Kid

Måste bara visa Stellas fina outfit från Kik Kid, köpt på rean på Gigi Kids. (som fortfarande rear massor av fint till halva priset! tipstips!). Kvaliteten på mobilfotot är uselt, men iallafall så är bodyn i cerise/mörkcerise snygg och hennes tillhörande leggings är bara hur coola som helst.

Alla saker vi hittills har i Kik Kid har hållt riktigt bra, så jag slår ett slag för kvaliteten. Upplever dem som ganska långsmala i storlekarna, men materialet är lite stretchigt så det gör inget att de är smala.

Projekt Foton

Mitt absolut bästa tips när det gäller vad man ska göra av alla sina digitalfoton är Fotoböcker. Jag brukar göra en bok per år, och en extra ifall det varit något "särskilt" som man vill samla på ett separat ställe. Det blir så otroligt bra, det blir överblickbart, man kan välja olika storlekar på fotona, ha olika layout och lägga till text om man vill. De senaste albumen har jag gjort på Mypix.com, men det finns många olika leverantörer av denna tjänst så jag kan inte säga vilken som är bäst. Det blir att kosta en del, upp till 1000 kronor om man ska ha det absolut snyggaste albumet med max antal bilder. Å andra sidan kan man väga det emot vad priset skulle bli att framkalla, köpa lim och doningar, ett album, och fixa samma sak på det sättet. Förmodligen samma kostnad.


Nu har jag börjat projekt 2008 (hm, fast har nog 2007 släpande också...). Inte direkt en piece of cake med tanke på alla händelser under året! Nummer ett är att fråga runt bland alla bröllopsgäster efter deras foton, för vi har tyvärr väldigt begränsat med bilder från framför allt middag och fest. Jag hoppas att jag får lite bilder under närmaste tiden så jag kan sätta igång. Just bröllopsalbumet blir nog dock en manuell variant med lite mer scrapping.

PS. Jag tackar Sandra för kicken därbak. Jag har tänkt på det här länge nu men inte riktigt tagit tag i, men nu fick jag ny inspiration...

Onsdagskvalitet

Innan vi fick Stella så var jag och Henke väldigt duktiga på att ta tid till varandra och göra något kvalitativt varje vecka. Goda middagar med ett glas rött på någon mysig, opretentiös krog och reflektioner över det mesta. Vi får nog erkänna att det blivit lite si och så med det den senaste tiden, av naturliga anledningar (dock, därav inte sagt att det inte hänt, men iallafall).
Igår lade vi Stella att sova i sin vagn istället för sin säng, och när hon sovit en liten stund rullade vi ner henne till vår kvarterskrog Brasseriett. Där sov hon gott under de 2½ timmar då vi åt god mat, drack lite gott till och hade hur mysigt som helst. Mer sånt! Även om man kanske inte är världens tätaste när en är hemma på föräldrapeng så är det här något som vi verkligen borde prioritera oftare.


Ett halvårs bebis-smekmånad...

...men nu är den över! Jag känner det, att det är dags att liksom bejaka mina egna intressen lite mer igen. Såklart inte så att det ska gå ut över Stella, men att komma iväg på sociala grejer själv en gång i veckan eller så skulle både jag och hon - och hennes pappa - må bra utav. Jag har ju visserligen haft innebandyn en kväll i veckan i ett par månader, men jag tänker mer i banorna att piffa till mig och åka in till stan och träffa någon vän, och göra något kvalitativt sådär. Ta en drink, gå på bio, fika, käka middag och typ sånt.
Jag har fått frågan en del gånger (men inte lika ofta som innan Stella...), men jag får erkänna att jag varit dålig och tvekat och ofta faktiskt fegat ur. Det känns inte som att det är förrän alldeles på slutet som jag verkligen kunnat lita på att Stella får i sig den mat hon behöver utan att jag är hemma, och att jag inte behövs vid hennes halvtimmes-vak. Numera kan hon få gröt allra sista målet, och gråter aldrig så mycket så att bröstet är enda utvägen när hon vaknar till på tidiga kvällen. Det ger ju mig en helt annan känsla - jag kan känna mig säker och trygg i att hon mår bra även om jag inte finns till hands. Vilket i sig gör att jag kan göra saker och må 100% bra samtidigt, och inte ha en malande oro i maggropen.

Så nu, i och med hennes 6-månadsdag, så har jag gett mig själv en kick därbak, och ser verkligen fram emot att våga lämna hemmet och henne, och träffa kära och lite saknade vänner iallafall en kväll i veckan. Bebis-smekmånaden när man bara är hemma och bonar och myser och är mamma 24-7 är över.

Linda E och Jenny R - en speciell hälsning till er - FÖRLÅT att jag varit så seg när ni varit underbart ihärdiga och bjudit med mig på både AW, ihopflyttnings- och utflyttningsfester, hejdå-till-jobbet-fester och julkonserter. Jag har SÅ uppskattat det och nästa gång, då! Jag lovar! Och jag är så glad att ni frågat flera gånger trots att jag knappt svarat... Det har nog varit lite så att jag kännt mig så tråkig av att måste säga nej att jag inte velat säga nej eller således något alls...

Så Linda, Jenny och alla andra - säg till när ni vill ses, jag är entusiastisk och hur sugen som helst på vuxenliv och vuxenvänskap. Jag är ju faktiskt inte bara mamma utan Lisa också.

6-månadskoll


På dagens 6-månadskontroll på BVC var de inte intresserade av hur fint hon kan sitta (men titta vad duktig hon är!). Däremot kollade de lite andra färdigheter som att hålla i en kloss och byta hand, stoppa i munnen, följa med blick när den tappas på golvet och lite annat sånt. Inga konstigheter.

Hon håller sin kurva, den som ligger lite över det svenska mittemellan-barnets, och mäter nu 70 centimeter och väger 8,46 kg. För den som fortfarande tycker att hon har gosiga former så kan jag göra er besvikna med att hon faktiskt ligger lite under på vikten jämfört med sin längd... Vad hände? Fast äh, gosiga är de ju, och mat får hon - och hon älskar både den jag har att erbjuda såväl som sin gröt och pureerna med grönsaker, potatis/ris/pasta/nudlar och kött/fisk. Så det går då ingen nöd på henne. Matglad, glad och alldeles, alldeles Lagom!

Hipp och hurra, 6 månader idag!

Tiden går så snabbt så det är ju helt otroligt. Nu är hon 6 månader vår lilla prinsessa - världens sötaste, gladaste och gosigaste lilla bebis.

Från the very beginning. Dag 1 i världen.

1 månad, 2 månader, 3 månader


4 månader, 5 månader, 6 månader


Idag. Det finaste vi har. Grattis älskade lilla!

Grejjen med hissar och nödigt folk

Alltså, jag har funderat på en grej. Nu när man har vagn med sig så händer det ju ganska ofta att man åker hiss, till exempel från t-baneperronger och liknande. I dessa luktar det kiss ungefär 90% av gångerna. Det är alltså förmodligen folk som uträttar sina behov lite lätt där mot en vägg. Möjligen generaliserar jag, men jag utgår ifrån att det i princip uteslutande är överförfriskade män, och då sådana med lite grövre alkoholproblem. Men ändå kan jag inte låta bli att undra exakt vad i hissar det är som gör att de så gärna vill pinka där istället för någon annanstans?

Är det för att de helt enkelt tror att det är en toalett, de tar fel, och gör därför sina behov i den hiss de för tillfället råkar befinna sig i? Eller är det för att de tycker att en hiss, det är ju så vaarmt och så myyysigt, så "får jag välja så tar jag det mycket hellre än ett mer blottat buskage i närheten utomhus"? Eller har de bråttom, de är på väg från ett ställe till ett annat så de tänker att "aaah, här kan jag passa på att slå en drill när inget ser nåt, så har jag det gjort sen". Eller vill de bara att det inte ska synas när de uträttar sina behov, och tycker att en utomhusdrill skulle var förnedrande?  (som att inte hinkandet av 7,2-or på en parkbänk är just det...) Eller så är de av den mer otrevliga sorten som tänker "moaaahahahaha, om jag pinkar här så kommer nån småbarnsmorsa och tycker att det luktar allt annat än hallon, det kan de ha, mooahahahaha"?

Min teori är att de helt enkelt tycker att det är aningens bekvämare. Detta går dock inte alls ihop med vad mina manliga vänner anser, som brukar hävda att en utomhus-drill är otroligt skönt och en riktig frihets-känsla, och något de gärna skulle göra mycket oftare tillfälle gavs.

Oavsett anledning så är jag aningens trött på kissdoftande hissar, kan jag villigt erkänna...

Hur låter din teori?

Den omvända poletten

Stella började med att vända sig från mage till rygg när hon var väldigt liten, men då märktes det samtidigt att det var ganska omedvetet. Ett tungt huvud åt sidan så var det klart liksom. Före jul förstod hon rygg till mage, och igår trillade poletten för mage till rygg ned också. Så nu är hon rörlig i 360 grader kan man säga. :-)
Idag vände hon vid ett tillfälle runt med sån fart så hon hamnade en bra bit utanför filten och började gråta. Jag såg inte hela händelseförloppet den gången, men förmodligen slog hon både i lite i golvet och blev lite chockad. Fast det var såklart inte så allvarligt, lär inte blir några men utav det, så det är smällar man (hon) får ta.

Award

Tack snälla Sofi för denna!


Bastupremiär

Idag begav vi oss till Sickla för att ta ett kompensationsbad. Vi får gå och bada gratis under några veckor som kompensation för att omklädningsrummen var under renovering stora delar av vårt babysim.
Idag tog vi sällskap med Jenny & Milly, så jag och J såg till att ha det lite extra nice efter badet med en lång stund i bastun. Stella verkade tycka att det var nice, lite röd i ansiktet var hon, men låg i övrigt på en skötbädd på golvet och luftade rumpen lite, och hade det så skönt så. Ja, alltså det var ju såklart inte jättevarmt på golvet... så det var en bastupremiär light, men ändock en premiär värd att dokumeteras som allt annat. ;-)

En egen stol

Efter att hittills ha suttit i bumbo på bordet eller i en stol som man hänger på bordet, så var det inte fel att få en Stokke Tripp Trapp stol i julklapp. Verkligen en fin julklapp, som Stella tackar sin mormor och morfar för!

Stella gillar sin stol massor, sitter hur bra som helst i den. Jag tycker att stolen är riktigt stilren, känns inte bara som en barnstol utan en möbel, och eftersom den växer med barnet så känns det också värt det lite dyrare priset.

Såhär nice har Stella det i sin fina stol, under premiärsittningen för en dryg vecka sedan.


En natt utan mat!

Igår skrev jag att vi gjorde rekord, när Stella inte fick (/ville ha) mat förrän 05.15. Inatt tyckte jag vi hade en rätt dålig natt först, och tänkte att det var ju typiskt just för att jag i bloggen skrivit att det nu går så bra. Jag var nog uppe 3 gånger mellan 23.30 och 02.30. Sista gången lessnade jag, och la mig lite tidigt, så Stella låg kvar och snackade. Då gick H upp. Han sövde henne ganska länge. Eller ja, ganska länge, 5 minuter typ, och det får väl ses som ganska länge, hon brukar vara snabbare att somna om än så. När han kom tillbaka sa han "hon verkade rätt hungrig faktiskt". Ja, sa jag, jag tyckte också jag hörde det, nästa gång hon piper ett knyst så går jag upp och ger henne mat. Vi kom fram till att även om vi försöker skjuta nattmålet framåt mer och mer så behöver vi ju inte tok-köra liksom.

Sen vaknade jag av Henkes väckarklocka. Då var klockan kvart i 7 (!). 
H gick upp osv, och kvart i 8 kom han in med en nyvaknad Stella. Som alltså sovit 19.30 - 07.45 utan mat! Wow!!! Vilken grej!
Även igår fick hon i sig en hel portion gröt. Vi kör 6-månaders Nestle Äpplegröt nu. Verkar vara the shit!

Hon kommer få nattmat om hon verkar behöva det ett tag till. Men nu vet vi alltså att hela nätter inte är någon omöjlighet, och när vi bestämmer oss så kommer hon att klara det. Känns fantastiskt, minst sagt!

Arbetsrygg

Idag var jag in till kontoret och fick en halvtimmes massage, av vår massör som kommer en gång i månaden. När jag jobbar brukar jag faktiskt vara rätt mjuk, inga konstigheter i min rygg inte. Nu finns en hel del att arbeta med däremot... Massören började att fråga om jag satt lite spänt när jag satt vid datorn. Jag berättade då att jag inte sitter vid datorn så mycket, då jag är föräldraledig. Aha, sa hon.
Bär du henne med höger arm? Ja. Med vänster arm? Ja. På höften? Ja. Med spända axlar? Ja, jag ammar ju, så ja. Höger? Vänster? Ja, ja. Lyfter? Ja. Upp och ner, hit och dit, fram och tillbaka? Ja, ja, ja. Nästan iallafall.

Så arbetsrygg är något jag inte haft förrän jag började det alternativa arbetet på hemmaplan. Så jag får verkligen säga att jag uppskattar att min arbetsgivare låter mig komma in på massage även under min föräldraledighet. Det är en ruggigt skön halvtimme vill jag lova!

Sömnrapportering

Det är nu drygt en vecka sedan Stella fick börja sova i sitt eget rum. Vi märkte direkt skillnad. Hon fick på en gång mycket bättre sömn med färre uppvak, även om hon inte nådde fullt lika bra nivå som hon haft tidigare. Däremot gick hon direkt över till bara en amning per natt, och det var ju otroligt skönt efter några veckor av snuttande, och att vi fick gå in och klappa på henne (buffa) lite då och då kändes helt överkomligt.
Sen har det bara gått bättre och bättre. Hennes halvtimmar är nästan borta - de kommer ungefär varannan dag numera, och det går oftast snabbt och lätt att söva om henne. Jag har egentligen ingen teori om varför de blivit så mycket bättre, men de började försvinna i samband med att hon var sjuk.

En numera "vanlig" natt (undantag finns ju) så vaknar hon första gången klockan 2-3. Då brukar vi ramsa, vilket funkar helt okej. Vågar inte säga att det sitter helt, men jag tror att den tar fäste lite iallafall. Speldosan har vi slutat med. Räcker inte det så buffar vi lite. Hon somnar om riktigt snabbt. Klockan 4 är hon hungrig och ammas. Jag brukar vara uppe i ca 10-15 minuter - 5 minuter mat, och sedan låter jag henne nästan somna in helt vid bröstet för att hon ska vara ordentligt vid ro när jag lägger ner henne. Hon somnar om snabbt, och sover sedan till runt 7-8.

Igår fick Stella för första gången i sig en hel portion gröt. Jag tror att det var anledningen till att hon inte vaknade för mat förrän 05.15. Rekord! Jag hade då ramsat vid lätta uppvak både kl 3 och 4, hon är ju van att vakna då, men jag tyckte inte att hon verkade helt hungrig (då brukar hon gråta som svar på ramsan istället för att gosa in sig i snutten eller ta tummen), så jag tänkte att det var lika bra att testa.
Eventuellt hade hon klarat sig över den maten också, men det kanske kan räcka att skjuta framåt successivt....

Jag är toppennöjd med Stellas sovvanor nu. Lätta kvällsnattningar och nätter som är bra. Visst kan de bli bättre och bäst också, men det kommer! Heja eget rum!

En utmärkelse!

Jag har fått en fin utmärkelse utan Sandra, vilket jag verkligen blev otroligt glad för! Min blogg började jag skriva för min egen skull och de närmaste som vill följa vår vardag och Stellas utveckling, men att den nu underhåller andra som jag inte känner är bara jätteroligt tycker jag. Stort tack Sandra!, utmärkelsen värmer verkligen.

Har man mottagit en utmärkelse ska man:
-Lägga upp en bild
-Länka till den du fått den av
-Ge vidare till 7 andra (eller fler)
-Lämna ett meddelande på deras bloggar så de får veta att de fått en utmärkelse

De "privat"-bloggar jag följer är inte jättemånga, utan det är mest de stora mode- och inredningsbloggarna jag följer. På privatplanet är det nu mycket barnbloggar som underhåller, och andra ämnen jag gillar i bloggar är mode, shopping, resor och inredning. Följande bloggar läser jag regelbundet och underhålls av, och skickar därför utmärkelsen vidare till; KetchupmammanSaltistjejenTvillingmammaBambi, StarwomanSofi, och såklart Sandra!

PoP-tjej

Vår sötis i fina PoP-mössan hon fått av K&J. Därtill overallen, också från Polarn, som är i stl 62 men fortfarande funkar hur bra som helst, trots att hon numera drar 68-74.


En flaskvägrare i resesäng

Eftersom vi är ganska flängiga av oss så köpte vi nyligen en resesäng åt Stella. I helgen invigdes den. Första kvällen hade Stella lite svårt att somna, det var nog lite mycket nytt. Natt nummer två somnade hon dock (enligt rapporter iallafall, det var ju inte vi som la henne då eftersom vi var på fest) ganska lätt.
Jag tror att Stellas resesäng kommer att bli ganska flitigt använd de närmaste åren.

Favorit är att hålla i tårna såhär... Om hon vaknar till på natten och man kommer in så ligger hon ofta såhär... Då får man trycka ner benen på henne lite och lägga över täcket för att hon ska kunna somna - annars kan hon ligga och leka med sina tår hur länge som helst...

Stella vägrade ju flaska helt under sina första 5 månader. Nu är det inga problem längre, och det är verkligen hur skönt som helst. Däremot är det mammas äkta vara som gäller, ersättning går helbort. Hon vill gärna hålla i flaskan själv också. Visst ser hon stor ut då!? Det här kortet är från igår natt när vi kom hem från festen och hon vaknade för nattmålet. Hon åt glatt och var noll besvärad av att både jag och H stod lutade över hennes säng och tittade på henne.


Det var värt milen!

Jag ville inte riktigt säga igår exakt vart vi skulle eller varför, då vårt besök på Marcus 30-årsfest var en överraskning. Han hade inte en aning om att vi skulle dyka upp på hans partaj, och bara hans min (mycket glad och rörd) var värd den långa resan till Henkes föräldrar i Småland.
Sen fick vi dessutom en riktig kvalitetshelg med inte bara Marcus utan också Stellas två andra farbröder. Middag och snack i fredags, men framför allt en rolig heldag igår. Vi började med en badmintonmatch, jag och Henke mot dem i en dubbel. Vi kände att vi verkligen var nederlagstippade från början (jag som inte är någon badmintonspelare och inte spelat på typ 3 år, och motståndet som till och med kör Korpen), så även om vi förlorade så gjorde vi det med flaggan i topp - 3-2 i set slutade matchen som var riktigt jämn. Ja, nog utnyttjade vi Henkes kapacitet till max, men ändå... Därefter blev det mat, sen en lång stund i bastun. Vi följde upp med Singstar, och där var jag och A starkast - kom till och med upp i över 9000 poäng och blev Singstars en gång, inte illa! Och faktiskt så vann jag med 3-2 över A där, mooahahaha, fast jag misstänker att han kommer hävda att han inte räknade och inte är säker på det. Men jag vet ju. ;-)
Sen åkte vi alltså till Marcus fest, och hade väldigt skoj och trevligt!


Taggade och på gång.


Inbollning.


Laguppställning


Mys med omtyckta farbröderna.


Singstar action. A lever sig in betydligt mer än F & H. Kanske därav klass-skillnaden?


Singstar publik. Stella gillade skivfodralet allra mest.


 
Fest och efter fest.

Stellas farmor och farfar var också väldigt, väldigt glada över besöket. Snacka om win-win - de fick efterlängtad och uppskattad kvalitetstid med Stella och vi kom iväg på lite vuxenaktiviteter. De är så gulliga, har lagat god mat och fixat och grejat, och haft Stella varje vaken stund. Tack T&B!

Nu är vi nyss hemkomna, och kan konstatera att även hemresan gick strålande. Urskönt!


Duktig biltjej

Att det är trist att sitta fastsspänd i en bilstol förstår ju vem som helst... Så när vi igår skulle ge oss iväg på en fyratimmarstur på sämsta möjliga tid - eftermiddagen, med en förväntad vakentid på runt 3 av dessa 4 timmar - var det inte utan att vi var lite nervösa för hur det skulle gå.
Men hon var faktiskt jätteduktig!

Vi tajmade avfärden med hennes eftermiddagssovning, så innan vi ens åkt ut från parkeringen somnade hon och sov i 1½ timme. Sen vaknade hon och grät krokodiltårar efter en liten stund - superhungrig. Som den planerade mamma jag är (eh, som knappt brukar lyckas få med sig sin egen handväska) hade jag med varmt vatten i termos och uppmätt grötpulver, så förberedde en grötportion i baksätet och gav henne mat, som hon åt under stor entusiasm. Sen lekte hon en stund. När hon tröttnade plockade vi fram esset i rockärmen - en nyinköpt portabel DVD. Stella är nämligen hur intresserad av TV-n som helst... Detta är inget som uppmuntras hemma, men vi tänkte att det kanske kunde underhålla en stund i bilen, även om hon inte har någon direkt behållning av själva filmen. Och där hade vi tänkt helt rätt! Under 45 minuter tittade hon intresserad på Molly-film. Jag behövde inte ens byta till någon av de andra filmerna jag tänkte kunde fungera som back-up - Ice Age, Borat och akvarium-dvd. Sen närmade det sig sova-för-natten-tid, och vi hade 30 minuter kvar av resan. Ingen höjdare... Hon kom inte till ro och somnade heller (brukar ju få en sista matomgång innan dessutom), så det blev till att sjunga alla barnvisor jag bara kunde så högt som bara möjligt för att kombinerat hålla henne vaken och nöjd. Det funkade helt okej, och utan allt för mycket gnäll anlände vi destinationen med en vaken men övertrött tjej. 

Duktiga biltjej! Mycket viktigt om man tänker på vårt leverne med många och ganska långa resor...

Stellas utveckling - summering

Stella är lugn nuförtiden, betydligt lugnare än hon var för några månader sedan. Hon har ganska bra tålamod (brås ej på sin mor!) och kan länge undersöka saker, hur de ser ut i olika vinklar, hur de smakar, och hur de låter när man kastar dem på golvet.
Lägger man henne på rygg på en filt snurrar hon direkt över till mage - magen är helt klart favoritläge. Där ligger hon och undersöker saker, och drar i allt hon kommer åt. Hon ålar inte sig framåt, men snurrar lite i sidled, så ser hon något hon vill ha tag i kan hon lätt vända sig ett halvt varv åt vänster eller höger. På mage skjuter hon upp rumpan och försöker ta sig framåt.

Hon sitter själv utan stöd, men har ännu inte förstått att hon inte bara kan kasta sig ned när hon ser något, vilket således innebär att hon tippar över ganska snart. Så det är inte läge att lämna henne sittandes själv än - men det är verkligen inte långt borta.



Favoriten över alla är dock att sitta i bumbon med alla leksaker i en låda bredvid. Det är ursprungsläget. Hon tar sedan upp leksakerna, en efter en. Hon tittar noga på det hon tagit upp (och det är väldigt medvetet vilken leksak hon tar när!), vrider ovh vänder och tuggar på det. Sedan vänder hon sig till den sida där lådan inte står, och släpper leksaken. Går sedan vidare med nästa. Så helt själv skapar hon ett kaos där hon sitter. .


Stella har alltid varit väldigt pratig, och är så fortfarande. Hon härmar ljud och kommunicerar väldigt. Dessutom ropar hon i alla möjliga toner. Hon har en väldigt djup röst, så hon kan köra värsta basljuden (och skrämma de andra barnen!) men kan också skrika i falsett. Fast generellt så har hon rejäla röstresurser, och det låter rejält när hon sätter igång.
Hon fascineras av andra barn och bebisar, och blir jätteglad och ropar och vevar när hon ser någon. Vill känna på dem, gärna smaka också...

Hon gillar att leka med sina fötter, och ligger ofta och håller i dem, drar av sig strumporna och smakar lite på sina tår.

Hon sover gott och har nog verkligen förstått att det är skönt att sova. För att komma till ro så tar hon tummen, vilken hon älskar. Är vi hemma och hon ska sova så sover hon antingen på vagn på balkongen eller i sin säng. Lägger man ner henne i sin säng så förstår hon att det är sova som gäller, så då gråter hon till lite lätt, tar sedan tummen och somnar nästan på stört.

Hon är otroligt glad, ler alltid när man tittar på henne. Hon verkar väldigt nöjd med livet, och har nära till skratt. Leker man med henne på "rätt" sätt så tjuter hon av skratt. Hoppa i knät är en av favoriterna.

Tjoho! Välkommen till världen!

Våra vänner V&M har fått en liten pojke idag. Han verkade ha lite brått till världen, för han skulle inte komma förrän i början av februari egentligen. Nu väntar jag otåligt på rapporter, men vi är iallafall så ruggigt glada för deras skull!

Imorn är due date för vännerna C&J. Eftersom jag inte fått svar hos henne ikväll så är det inte utan att jag funderar om de kanske får samma datum... :-)

Roligt iallafall, välkommen till världen lilla pojke, hoppas att du och dina föräldrar mår fint. Jag blir allt lite tårögd, för nu vet man ju vilka känslor de brottas med i detta nu, denna magiska stund när knyttet kommit och är bara några timmar gammal. Mirakel...

Stella ska få ett pass...

...för nu ska vi ut och resa nämligen. Jag behöver förresten ett jag också, eftersom jag har ett nytt efternamn. Det höll jag på att glömma, så än så länge är bara Stellas personuppgifter på väg hem. :-)

Iallafall så ska jag och Stella i slutet av februari åka och hälsa på min kompis Jenni i London! Hon är där och jobbar och föreslog att vi skulle flyga över jag och S för en tjej-myshelg. Tjoho, grymkul ju! Fast ja, lite nervös kan jag bli när jag tänker på att flyga själv med S, men samtidigt så är det ju inte sån jag är, så där res-bekväm av mig så det är ju bara att köra på så är det klart att det kommer gå bra. Sen var det evigheter sedan jag var i London, så det blir verkligen toppen! Känner också lite att 7 månader kan vara en bra ålder att åka med S - hon har rutiner, är glad mest hela tiden, ammar fortfarande men äter också lite annat, hon är ännu rätt still av sig - dvs kryper inte eller så, och man har lite mer koll på läget än den allra första tiden. Jag ser verkligen fram emot vår London-helg med världens bästa Jenni!

Sen är det inte slut där, för vi har också tänkt åka någonstans hela familjen i maj/juni. Vi kommer åka med min bror med familj, viklet känns hur kul som helst! Jag trodde aldrig att jag ens skulle uttala ordet, men vi har faktiskt till och med kollat all inclusive. Hua, svordom! Dock är det en bekvämlighets-Semester med stort S vi är ute efter. Efter en del funderande, där vi konstaterat att vad vi är ute efter är Sol, Bad, Familjevänligt, lagom lång resa, okej pris - och varken mer eller mindre, och vägt lite för och emot, så har alternativen hamnat på Sicilien, Kroatien eller Turkiet. Nu är vi helt inne på det sista - Side i Turkiet, lite också för att det är ett nytt land för både dem och oss. Dessutom blev både Sicilien och Kroatien lite väl dyrt. För förhoppningsvis åker vi lite längre till nyår, så då behöver vi spara lite tills dess...



Vi har dock bestämt oss för att hoppa all inclusive. Gamla stan i Side verkar mysig, så det känns mer värt att komma ut och kunna variera oss om kvällarna.

Men ändå... Snacka om nya tider, för en inbiten back-packare med en inställning att hitta nattens boende samma dag, lev billigt och bli rik på upplevelser och ta dagen som den kommer...

Så, vad tror ni, kan man få en mysig familjesemester i Side tro?

Nämen stilla nu båda två då....

Att få med två bebisar på en bild var något av en utmaning. Milly var aktiv värre, och när Stella var still och tittade in i kameran så kollade hon också in i kameran för att välta eller vifta eller ja, nåt sånt, sekunden efter. En något suddig tjej med andra ord. Efter ett antal försök så tröttnade de helt på att vara med på kort och återgick till leken. Kanske lika så bäst det. Sötisarna!


Det är kul att titta på M, för då kan jag tänka lite att "aha, så det där är nästa grej Stella kommer göra". M är nämligen 6 veckor äldre, vilket absolut märks. Lugnet börjar ta slut för Jenny, för M kan nu åla över golvet i en rasande takt till exempel. Bara se och lära som gäller för Stella! Fast hos oss är det inte så barnsäkrat än så det får gärna dröja lite till så vi hinner fixa lite...

De är ju så fina! Trots att de idag såg lite roliga ut båda två, Stella som rivit sig på näsan och hade ett stort rivmärke, och M som hade kräm i håret så hon hade en härlig tuppkam i lite geleaktig form. :-)

Scary shit!

Men det var inte vi som blev drabbade av dagens rån på vår gata. Riktigt läskigt. Sen kan jag dock inte låta bli att tänka att det måste finnas bättre ställen att utföra rån på. Här är ju typ 150 köks/vardagsrumsfönster vända mot gatan.... Fast uppenbarligen har de inte fått tag i de som gjorde det, så man vet ju inte. När vi kom hem från vår utflykt så mötte vi 6-7 polisbilar, så vi funderade vad som hänt.

När rånet begicks hade vi det riktigt, riktigt bra, då vi var på bio för första gången sedan vi blev föräldrar. Stellas mysiga faster Marie var barnvakt, och såväl umgänge som läggning gick hur bra som helst. Tack snälla Marie!
Vi såg Allt Flyter, och jag måste säga att den var kul faktiskt, riktig feel-good film. Och framför allt så var det mysigt att komma iväg på bio bara vi två.

Betong-Stockholm?

"Ska du tillbaks till Ruhr-området nu" brukar någon hemma i Dalarna säga när jag lämnar Dalarna och åker hem till Stockholm igen. Nu efter jul var det ju verkligen trist att åka från vintervackert landskap, med massa roliga vinteraktivieteter. Fast här i Stockholm, här finns det också snö och is! Framför allt det sistnämnda, för långfärdsisarna ska var fantastiska i år efter inte så mycket snö med en hel del minusgrader.

Såhär ser det ut några minuters gångväg hemifrån nu - vid Trekanten. Plogade isar och härlig vinter! Jojomen! Ruhr-område my ass! :-)


På prommis med Jenny&Milly.

Sittvagnen redo

Jag är faktiskt piggare idag än jag trodde när jag inatt hade svårt att somna. Somnade inte förrän halv 2, men Stella var en klippa och vaknade pyttelite vid 3 - ramsade (nej, det är inte Bajen-ramsan vi jobbar in...) och gav en liten buff så hon slocknade på en gång, och åt sen vid 4 för att sedan sova tills Henke gick upp. Han kom in med henne vid 7.40, så då hade jag fått några kvalitativa timmar iallafall. Plus en timme till när hon sov sen på morgonen. Lovely!

Igår begav vi oss på utflykt med Stella i sin vagn som nu har sittdelen på. Vi var vid fina Skytteholm med Jenni & Mats. Av en viss anledning... Iallafall så trivdes hon bra i vagnen, och det verkar ju inte kallt direkt om än inte fullt lika ombonat som i liggvagnen. Vi har två lammskinn, ett superfint från fåren i Aspeboda som Stella har hemma, och ett fint men inte lika fint från NZ, som vi har i vagnen. Därför kändes det OK att skära i det sistnämnda, så nu har jag fixat så hon kan ha skinnet i åkpåsen och ändå kunna använda selen. Blev riktigt bra faktiskt.

Idag är det superhärligt väder, och vi ska bege oss till Jenny & Milly som vi saknat massor nu under julhelgerna! Vi har ju liksom vant oss vid att ses typ varje dag. Så det kan allt bli en promenad i solsken och -5. Ska bli intressant att se om Stella sover gott i vagnen nu också.


Varför jag är vaken?

Ja, det är ju en bra fråga.
Det beror inte på att jag inte lagt mig. För jag la mig halv 10 för att verkligen ta igen lite sömn inatt.
Det är inte Stellas fel, för hon sover som en stock utan ett ljud sedan klockan 7.
Henke sover gott han med, och han snarkar inte.
Inte har jag sovit för mycket idag på dan heller. Inte en minut vill säga.
Tror inte heller att jag sovit för mycket de senaste dagarna. Jag menar, runt 8 timmar totalt på två dygn, det kan ju inte vara för mycket?

Nej, jag har nog glömt hur man gör. Ja, så måste det vara. Suck.

Recept åt mig (oss) och Stella

Hemklickat från Adlibris:

En kokboksbibel för nyblivna föräldrar + pekbok till bebin!

Inget kan vara lättare än att laga mat till sin bebis. Man kokar och mosar rätt och slätt. (Och så småningom lite mindre slätt, bebisen måste ju lära sig att tugga också.) Och inget kan vara nyttigare för din bebis än maten som du själv lagar. Inga tillsatser, bara rena råvaror som du själv har valt. Fort går det också! Dessutom bebisens alldeles egna bok om grönsaker, frukter och annat gott, illustrerad av Kenneth Andersson.


Isodieten är den nya, säkra och effektiva lågkolhydratdieten, framtagen av tre av Sveriges mest framstående näringsfysiologer: Kristina Andersson, Martin Brunnberg och Fredrik Paulún.

Isodieten bygger på de senaste forskningsrönen samt flera års praktisk erfarenhet från klienter på Paulúns Näringscenter. Den har en isokalorisk fördelning, det vill säga du äter lika stora delar av alla näringsämnen, vilket sätter fart på förbränningen. Men den är också unik för att den inte bara fokuserar på att dra ner på kolhydraterna. Den tar hänsyn till valet av fett och protein samt alla andra små - men livsviktiga - faktorer i maten så som vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. På så vis får man en optimal balans som ger viktminskning utan att tumma på hälsan. Till skillnad mot många andra dieter ger den långsiktiga resultat.


Obs, - Nej, jag ska inte gå på diet. Jag ammar ju. Men jag ska ha lite inspiration till nya rätter att laga, nyttiga och bra. Ugnspannkaka med kassler i all ära, men lite omväxling är ju inte fel.


Frisyrspecial - nr 2

I oktober rapporterade jag om kala fläckar och långa tofsar.
Den långa tofsen hänger kvar, längre än någonsin. Den mäter nu imponerande 8,5 cm, och allra finast är den när den står rätt upp som antenn, vilket den allt som oftast gör (lite svårt att fånga på bild dock).
Den kala fläcken täcks nu helt av tunna stubb-fjun.

Om Stella kommer brås på sin far, med väldigt tjockt och mörkt hår eller sin mor med ljusare men väldigt tunnt hår - "fint" som man brukar säga (ett uttryck jag hatar!) återstår fortfarande att se. Än så länge påminner färgen mest om det svenska urtypiska som brukar beskrivas med hjälp av en känd gnagare... Hårstårnas tjocklek är ganska exakt som hennes mors, men det kan visserligen bero på att hon inte ens är halvåret gammal än, och fortfarande har det som i folkmun brukar kallas bebisfjun.


Dagens 5 januari

Humör: Finemang
Gjort: Fixat på Stellas rum (rullgardin på plats!), småshoppat på Gigi Kids (som fortfarande har superbra rea, kika in i butiken eller webshoppen och fynda!) fikat hos Maja, Robban & Nora.
Planer: Se klart på filmen som är på paus medans H tar Stellas halvtimmesvak (oj, tillbaka nu, easypeasy idag igen!)
Ser på: Arn - riket vid vägens slut
Läser:  ...
Dricker: Cola light.
Äter: Grönsaksdipp, 09-godis ;-)
Bästa: Att rullgardinen jag tjatat så om äntligen kommit upp.
Sämsta: Min nattliga hosta, vore skönt att bli av med så jag kan träna igen... SÅ SATS-sugen!
Barn: Verkar frisk nu faktiskt. Slevade snabbt i sig 2 grötsmakis-portioner ikväll, så jag fick göra en 3e. Toppen ju! Ajaj, vaknade till nu igen, tog jag ut segern i förskott (ang. halvtimmen alltså) månntro...
Väder: Minus 10 och sol, näe jag väntar med promenader tills det blir lite varmare!

Att ramsa till sömnen

Det är många som tycker att just ramsa är det allra bästa. Så nu skulle jag sälja in det till Henke, eller ja, sälja in och sälja in, men iallafall komma överrens om att vi ska försöka med det. Insomningen på kvällen går ju som en dans, men det är på natten vi verkligen har ett behov av det.

Henke tycker att vi absolut kan göra det, men han tycker i sånt fall att vi ska ha ramsan:

Hur ska vi ha't - Vi ska ta't
Vilka ska ta't - Hammarby
Vilka är vackrast, vilka är bäst? Hammarby, Hammarby


Något modifierad ton och så dock för att passa Stella.

Hm... ja jag är ju lite skeptisk... :-)
Är det ett urkorkat förslag, eller skulle det funka tror ni?

Hej morbror, moster och kusinerna!

Tack för den jättefina Leksands-tröjan/tunikan. Passar som ett smäck!

Har även fått lära mig hur man gör när Leksand gör mål. Jaaaa, mål!


Sitt-träning

Vår lilla Leksandstjej sitt-tränar. Jätteduktig, det är riktigt stabilt faktiskt. Fast ja, lite trill blir det såklart...


Stella har sin Leksands-tröja på sig, och till det söta mjukisbyxor från Esprit, som hon fått av Jessica Å med familj. Tack Jessica!

Det här med amningen

Innan jag fick Stella hade jag ingen som helst fundering på det här med amning. Eller ja, många av mina vänner har ju såklart gjort det, och de flesta har delammat till runt 8 månader. Nu vet jag inte exakt, för innan jag själv väntade barn hade jag inte så stort intresse av dylika detaljer. Så jag har väl mest tänkt att "jo, det ska man ju göra om det funkar, men om det inte funkar så är det ju så", och att just till runt 8 månader känns lite lagom. Jag tillhör en av de som lite ogenomtänkt (?) och lite provokativt kan tycka att det ser lite "äckligt" ut att amma ett stort barn, och då menar jag runt 1½ år som springer själv och lyfter på sin mammas tröja och typ säger tutte.
Nu tycker jag visserligen fortfarande att det finns en gräns när det känns okej att amma, när det fortfarande fyller ett behov för barnet, fast den gränsen har nog skjutits lite framåt. Den ligger inte kvar på 9 månader längre iallafall, kanske snarare 1 år.

Sen kom då Stella. Direkt hon lades på mitt bröst så började hon leta, och hittade direkt bröstet och sög med riktigt bra teknik för att vara en sån nybörjare. Barnmorskorna var positiva värre. Att det var så pass ovanligt att det funkade jättebra på en gång förstod jag inte då. Det dröjde faktiskt ända tills första träffen med mammagruppen, innan jag fick veta att det varit så för bara en bråkdel av oss. Det var historier om sondmatning, barn som inte ville suga och barnmorskor som slet i brösten på sina egna sätt som alla skiljde sig mot varandra. Ett evigt pumpande i ett kalt sjukhusrum, med tomma platta bröst som ömmade.

Jag hade också sagt att jag hört många som i efterhand förstått att deras barn skrikit så för att de var hungriga, dvs inte fick i sig tillräckligt, och därför hade jag köpt hem ersättning och flaskor, för att kunna testa att komplettera om det var så. När jag väl kom hem ville jag inte se åt de där flaskorna, för nu fungerade ju allt så bra och jag hade insett att det faktiskt kanske inte var så "bara", och det sista jag ville var att ställa till något som faktiskt fungerade bra! Dock testade jag att ge någon gång när Stella var otröstlig, för jag vägrade låta henne vara hungrig. Nu togs dock inte flaskan emot ens då när hon var nyfödd, och det verkade faktiskt som att jag hade bra med mat. För övrigt den eviga frågan man fick "har du gott om mat?". Egentligen en ganska korkad fråga tycker jag, hur ska man veta och dessutom, hur känns det om man inte har det? Och vet man det helt hundra själv? Det kanske räcker med sin egen osäkerhet sådär de första veckorna...

Sen kommer ju jobbigare perioder också. Det kommer några ökningsperioder under de första 8 veckorna som kan vara tuffa att gå igenom. För min del så gällde en lättöl om dagen och mängder av amningste. Samt en bebis som snuttade sig igenom hela vakenpass. Men det var det värt! Dessutom handlade det bara om några dagar, max en vecka, vid varje sådan period, så det vara bara att kämpa sig igenom.

Men iallafall. Amningen fungerade på en gång, och aldrig aldrig hade jag kunnat föreställa mig att känslorna kring den skulle kännas så starka. Jag tyckte det var en helt fantastisk känsla att ge mitt barn mat. Och mitt i detta så är den upplevda känslan av närhet och symbios bara bland det starkaste jag någonsin känt. Det är när jag ligger med Stella bredvid, ätandes, jag tänker att "är jag tokig, ska jag verkligen bara göra detta max en gång till? Jag måste ju ha minst 5-6 barn till!". Ja, sen vaknar jag ju såklart upp ur den tanken minuterna senare, till H's stora lättnad.

Det kanske också var därför jag från början var så uppriktigt sagt rädd för att börja med smakisar. Fast sen fungerade ju det också, och det råder ingen tvekan om att Stella fortfarande ammar mer än gärna. Betydligt mer gärna än hon äter fast föda vill säga. Om en dryg vecka blir Stella 6 månader, och då ska man helst ha fasat in minst ett helt mål mat om dagen. Det kommer vi göra, hon kommer få riktig mat till lunch, och dessutom sin gröt på kvällen. Däremot fortsätter jag delamma så länge det känns bra. Det kan bli till 8 månader. Men det kan också bli längre. Vi får se. Så länge känslan är ömsesidig, och det känns bra. Innerst inne hoppas jag kunna delamma, kanske första på morgonen och sista på kvällen, ända fram till sommaren.

Jag hävdar fortfarande att det är viktigare med ett mätt barn - hur det nu än går till i praktiken - än att amma till vilket pris som helst. Utan tvekan! Jag vill bara skriva ned och minnas mina känslor, och hur mycket jag faktiskt uppskattat amningen. Samtidigt så är jag inte en sån där som bara tänker på amningen som en stund av närhet och sitter och ser mitt barn djupt i ögonen under tiden. Nej, här har SATC-boxen gått i bakgrunden, eller så ligger jag och läser samtidigt eller ja, vad som. Men känslan finns där ändå.

Så ett tag till blir det absolut. Än så länge verkar Stella uppskatta de här stunderna lika mycket som jag. Och det är såklart det viktigaste.

Finn den gemensamme nämnaren

Anna Ternheim Atmosphere [US] Blindside Bongo Brains feat Stefan Sundström Deportees Division Of Laura Lee Frida  Hyvönen Goodlooking Trash Governor Andy/Inna Style Band Graveyard Henry Rollins [US] Jerry Williams Kalle Baah Kleerup Lars Winnerbäck Moneybrother Pain Perssons Pack Promoe Satyricon [NO]  Slagsmålsklubben Sonic  Syndicate Sophie Zelmani The Coffinshakers The Soundtrack Of Our Lives The Stranglers [UK] The Wildhearts [UK] Thåström Timbuktu Titiyo Turbonegro [NO]  Tysta Mari Volbeat [DK] Witchcraft

Jo, alla dessa är redan klara för sommarens Peace and Love.Det släpps fortfarande artister på löpande band, och mina favoriter Marit Bergman och Mando Diao släpper nya skivor, så dessa hoppas jag verkligen att ingår i kommande bandsläpp. Marits album The tear collection kommer i mars och Mando Diaos Give me fire släpps i februari.

Biljetter!? Jodå, min och Henkes är redan inköpta! Det var ju onödigt att inte vara ute i tid, som vi alltså lyckades med förra året, då biljetterna tog slut i slutet av april... Och även om det kanske känns lite trist med 1300 nu så är det ju exakt lika mycket som 1300 om några månader!

Dagens 4 januari

Humör: Jovars, men trist att H börjar jobba imorn igen.
Gjort: Softat, åkt till IKEA för att köpa en spegel som visade sig vara slut (inte enligt lagersaldo på nätet- ruggigt irri!), sen kom gulliga Jenni o Mats hit och hade handlat mat som de lagade. Avslutade med lite sällskapsspel (varför gör vi inte det oftare, kul!)
Planer: Lägga mig och läsa
Ser på: ....
Läser:  Lite andra bloggar.
Dricker: ...
Äter: ...
Bästa: Ledighet och härligt umgänge med fina kompisar.
Sämsta: Att vi inte är helt friska än.
Barn: Sover så gott så, sedan halv 8. Enkelt halvtimmesvak.
Väder: Tok-kallt idag, typ minus 10. Knappt varit utanför dörren...

Stella och maten

Stella fick börja med smakisar snabbt efter sin 4-månadersdag. Det gick toppenbra, hon lärde sig snabbt och åt bra, om än aningens kladdigt. Vid 5 månader började vi introducera mer riktig mat, och hon har gillat allt - grönskaker/potatis/pasta med lax, nötkött, kyckling mm. Vi började med 1/3 burk, och för några dagar sedan gick jag över till 1/2 burk. Jag har känt mig SÅ glad att hon gillar mat och inte vägrar.
Hon får den halva burken på tidig em, efter att hon sovit sitt andra pass för dagen. Dagens sista vakenpass får hon gröt. Vi försöker öka och har kommit upp i 1,5-2 smakisportioner, men där är det stopp. Man får blanda med ganska mycket fruktpuré (oerhört poppis!) för att få i det sista, men mer går absolut inte (tyvärr), så när hon kommer äta en hel portion vågar jag inte ens göra en gissning på.

Den senaste veckan har hon dock börjat strula rejält vid matstunderna, tappar intresset nästan på en gång. Jag tror - och hoppas framför allt - att det är hennes förkylning som spökar. Det kanske inte smakar något ändå, eller är jobbigt att äta när hon är snorig så att det är därför. Kvällens grötätning var bättre än senaste veckan, så det tyder ju lite på det också.

Stora stora tjej! Men amma är fortfarande det bästa tycker hon, och det är inte mig emot - jag ammar gärna ett bra tag till.

Vår bebis blir bara större och större

Hon verkar trivas i egna rummet. Hon hade inget halvtimmesvak alls igår, men sen vaknade hon ganska tidigt - hungrig redan strax före 3. Hon hade ätit lite dåligt på dan, tror att hennes snuva fortfarande påverkar aptiten. Var åter vaken en timme innan hon somnade om, suck. Sen vaknade hon 6 och jag var så galet trött så jag tog helt sonika med henne till vår säng innan jag ens hunnit tänka efter. Ajaj. Idag har hon ätit bättre, och framför allt fått i sig lite gröt på kvällskvisten, så vi får se hur natten utvecklar sig. Jag tycker ändå att det går framåt jämfört med decembers nätter.

Förutom egna rummet så har vi nu också satt på sittdelen till vagnen. Hon vill ju så gärna vara med och se vad som händer.... Fast lite ångest har jag, vår lilla lilla bebis, är hon inte så liten längre? Fy, ångest! Kanske inte heller helt vältajmat att byta just när det är som allra kallast... Fast vi har preppat med både lammskinnet och åkpåsen, så det kanske blir mysigt ändå.
Återstår att se vad hon tycker om det, blir premiär imorn!


Citat Arvid, snart 5

Vi sitter vid bordet, och pratar lite jobb. Vi pratar om någons chef.
Då bryter Arvid in; "Men tomten, han måste ju vara chef över hela världen han".

Jo, det skulle man kanske kunna hoppas om inte annat...

Detta var runt nyår. Strax innan jul gick funderingarna såhär;
Arvid: "Mamma, vad fin du är".
Arvids mamma: "Men tack Arvid, vad snäll du är".
Att hon sa så, att han var snäll alltså, fick honom att fundera lite. Hm, var det där snällt alltså, typ.
Arvid: "Mamma, tror du tomten hörde det där?".
Tystnad, funderandes. "Då kanske han la tillbaka lasersvärdet som han tog bort häromdagen när jag var lite busig".

:-)

Citat Arvid, snart 5

Arvids mamma när Arvid gosar massor med Stella: "Arvid, man måste vara lite försiktig, hon är ingen docka".
Arvid sneglar upp på sin mamma, funderar en stund och svarar "Jooo, mamma, lite docka är hon faktiskt.".

:-)


Rapport från första natten i eget rum

Såklart så var det inte himmel på en gång rakt av, men nog tycker jag att det blev en direkt förändring till det bättre. Stella somnade 19 igår kväll. Vaknade 19.30 på sin magiska halvtimme, och var lite svår att söva om. Sov, grät, sov, grät (med hjälp titt som tätt) under 45 minuter ca. 20.15 somnade hon in helt. Henke var uppe en gång runt 02 och drog upp speldosan och buffade lätt under ett par minuter, men hon somnade om lätt. Halv 4 vaknade hon och pratade mer. Henke försökte söva om men då grät hon. Hon verkade helt klart hungrig - och eftersom hon än inte får i sig hela grötportioner på kvällen (vi kämpar på, 1,5 smakisportion får hon i sig ca) så vågar jag inte lita på att hon klarar sig än - så då ammade jag henne. Sedan hade hon lite svårt att somna om, hon låg och småpratade och var nöjd men kom inte helt till ro så pass så att hon kunde sova (somnade när vi buffade men vaknade till igen efter en liten stund). Somnade nog först halv 5. Sen vaknade hon och pratade lite klockan 8, och det var dags för morgon.

Helt klart på rätt väg! Och förutom det, så sov jag riktigt, riktigt gott och tyckte det var skönt att inte ha henne bredvid. Okej då, jag var uppe och kollade att hon andades några gånger, jag erkänner, men ändå. :-)

Ramsan pratar alla om, och jag tror också att det är ett riktigt effektivt sätt. Nu ska jag sälja in det helt åt Henke. Vad säger ni för ramsa?


Årskrönika 2008

Eftersom årskrönikan jag skrev häromdagen är av det något mastigare slaget så kommer här en light-variant. Kategorierna blev jag inspirerad till i Sandras mysiga blogg.

ÅRETS HAPPENING: Stellas födelse, 15 juli. En fantastisk upplevelse!  
ÅRETS PROJEKT: Bland många (lgh-uthyrning, flertalet jobbprojekt, långväga bröllopsresa, NY mm) är det såklart Bebisprojektet som var det största och bästa. Lång väntan och längtan, en häfitg "resa", och vilket mål sedan!
ÅRETS LÅT: This is the year med Marit Bergman. Den akustiska versionen hade vi som bröllopsvals, och ja, snacka om att detta varit Året med stort Å.
ÅRETS KONSERT: Peace and Love var bäst som vanligt, och allra bäst var nog The Hives tyckte jag. Mycket kanske för att det var första gången jag såg dem.
ÅRETS FEST: Vårt bröllop. Fest från tidig morgon till tidig morgon kan man säga.
ÅRETS RESA: New York alla kategorier! Ljuvliga Costa Rica i all ära...
ÅRETS IDROTTSHÄNDELSE: OS i all ära, men det finns en sport som jag älskar mer än mest - så jag tycker ändå Fotbolls-EM, trots mediokert resultat. Tänk att vi hade biljetter till alla Sveriges matcher men inte kunde åka. snyft.
ÅRETS HURRA: För oss som fick en underbar dotter!
ÅRETS SLIT: Kan sammanfattas i ordet: Packa. Tänker främst på när vi skulle packa ur lägenheten och tänka i 200 steg (till Dalarna, till NY med flygfrakt/syster/oss/.../..., till Costa Rica utan att öppnas innan blabla/till bröllopet men ej.." aaah blir trött bara jag tänker det. Men det var ju ett lyxproblem ;-)) Sedemera pack i för liten bil, men det ledde ju till Årets Köp nedan.
ÅRETS PLAGG: Odd Molly-klänningen mamma postade till NY. Skönast och bäst såväl nygravid som höggravid som ogravid.
ÅRETS BOK: Flyga Drake av Khaled Hosseini.  
ÅRETS SKIVA: Håkan Hellströms "För sent för Edelweiss".
ÅRETS KÖP: Ny bil efter mycket snack, kul (trots dålig tajming just i begynnande finanskris)
ÅRETS LYCKA: Stavas S-T-E-L-L-A. Men känslan av total lycka kom också där - när dörrarna slogs upp i kyrkan. Jag och H.
ÅRETS SORG: Har klarat mig ifrån större sådana, vilket jag är oerhört tacksam för. R. Och sjukdom, men det var (är) mer oro än sorg dock.
ÅRETS FÖRÄNDRING: Haha, ja, att två blivit tre märks ju om man säger så... :-) 
ÅRETS TV-SERIE: Barnmorskorna.
ÅRETS FILM: SATC - the movie. 145 minuter av njutning. Av platserna den utspelar sig på inte minst.
KOMMANDE ÅRS FÖRHOPPNING: Att jag även nästa år kan summera ett år där jag i princip uteslutande känt mig lycklig, för min skull såväl som för mina närmaste. Och så hoppas jag så mycket på min vän K. Hon vet. Jag hoppas att världsläget blir att kännas lite ljusare, och sen - ja en massa annat sånt, men jag kan ju inte sitta här och önska fred på jorden egentligen... 
Så jag hoppas på mycket kärlek och kramar, och lämnar det vid det! Och så hoppas jag att vi kommer iväg till Thailand till nästa nyår. Massor. För min fina lilla familj hoppas jag att vi fortsätter åt samma håll vi börjat och hittar en fin balans mellan egentid, familjeliv, jobb och allt, så vi alla tre trivs som allra bäst med tillvaron. Som en påminnelse till mig själv avslutar jag med en förhoppning om att återkomma i min trivselform, efter ett år där min kropp fyllt funktion åt inte bara mig själv...
Happy 09!


Ett helt liv, 5 månader, eller 45 grader...

...skiljer det mellan de här bilderna, lite beroende på hur man väljer att se på det.




Smultronstället Östtjärna är dock hur mysigt som helst oavsett årstid, även om det dock är betydligt mer utnyttjat sommartid. Fast både jag och H älskar att dra på oss ordentliga funktionskläder, och tur är väl det. Henke har dock lite svårt att släppa sitt Lacosteberoende ibland, haha.


Blir vi av med kassa sömnen nu tro...

De senaste ~3-4veckorna har Stella sovit väldigt knackigt (förutom halvtimmesvaket vill säga) Tidigare kändes det som att vi fått så otroligt bra rutiner. Hon somnade för kvällen runt 7, halv 8 efter en kort nattning av vem som helst av oss. Hon kunde vakna till lätt några gånger under natten men alltid somna om lätt av sig själv. Mat fick hon en gång runt halv 4 - halv 5. Dåliga nätter, med flera matningar och ibland även lite samsovning mot slutet av nätterna, var undantag.

Det omvända som gällt ett tag är att en natt som en tidigare bra nu är undantasgfall, och regel är snarare att hon vaknar och gråter till och behöver få lite hjälp för att somna om (buffning el. dyl) ca 4-5 gånger per natt - och då menar jag sedan vi gått och lagt oss vid 23. Dessutom gärna lite samsovning efter 3-4 på det. Ohållbart och väldigt, väldigt jobbigt!
Givetvis har det påverkat att vi haft lite barnvakt, varit ute och flängt osv. Rutinerna och hennes sovtider och annat har varit väldigt high chaparall.

Eftersom Stella idag inte verkar ha så mycket sviter från nattens kräkningar så kör vi nu som planerat, och lägger henne inatt i eget rum. Att vänja henne av vid nattmålet som tänkt får vi nog däremot ta nästa helg, för hon kanske har lite backlogg på kalorierna.

Wish us luck!

Trodde jag ja...

Igår skrev jag ju om att Stella verkade må riktigt bra. Hon somnade runt halv åtta och sov gott under kvällen. När vi släckte vid halv 11 drog jag ett djuuupt andetag och sa till Henke "Åh, vad jag hoppas att hon sover i typ 6 timmar till, och att jag får 6 timmars sammanhängade sömn". När jag andades ut igen så hörde vi båda att Stella lät lite konstigt - lite som hon brukar när hon ska till att vakna och gråta till, men ändå lite annorlunda. Sekunden senare hörde vi ett SPLASH och hoppade upp ur sängen och rusade till hennes på en röd sekund. En jättekräka! Följt av ytterligare en! Det blev upp och duscha av bebis, pyta pyjamas, bädda om säng, torka torka osv. Sen ville hon ha mat, och det kändes ju ändå positivt, så det fick hon. Följt av flera ytterligare kräkar. Bädda om, torka golv, duscha mamman, byta pyjamas på bebis.

Sen blev det till att flytta ner till soffan så hon kunde sova på mitt bröst istället i lite mer upprätt läge. Efter ett par timmar lade jag ned henne och hon sov gott. Vaknade för mat vid 3, och därefter satt jag åter igen i soffan med henne sovandes på magen för att vara redo att hjälpa om det skulle behövas. Nu behövdes det tack och lov inte det, och jag fick strax efteråt avbyte av Henke.

Men 6 timmar i sträck - näe den önskan uttalar jag aldrig igen!

Förresten så mår hon nu bättre. Har iaf fått behålla "frukosten" också. Vinterkräk... elände.

Gott Nytt År!

Jag har redan summerat vårt helt fantastiska och upplevelserika 2008. Vi avslutade året med nice middag hos bror med familj. 10 vuxna och 7 barn var vi. (Vuxen-)Menyn bestod av hummersoppa, västerbottenpaj & havskräfta, helstekt oxfilé med rödvinssås med sting & hasselbackspotatis och ananas med spansk peppar och aniscreme fraiche. Hur gott som helst! Mycket bubbel till maten, och italienskt rött. Vid 12-slaget fick vi sällskap av en liten donna. Såklart årets huvudperson ska vara med och fira in 2009! Ja, alltså hon vaknade vid 5 i 12 och ingen av oss orkade riktigt söva om henne just då, så hon fick vara med där i ett par timmar... Kanske var det därför hon imorse sov till 10. Kan erkänna att vi var rätt nöjda över det, för natten blev sen... Idag har vi i princip bara orkat med en långpromenad i sol och kyla (-9).


Nyårsoutfit: Svart body, grå kjol & vinröda strumpbyxor från HM, sneakers från Ralph Lauren.

12-slaget! Stella outfit: pyjamas från IdaT


Kall promenad med Dalälven i bakgrunden, Nils i vagn och Arvid på bob. Stella tar kortet (nästan iallafall).

Jag hoppas att 2009 blir ett fint år! Vad som ligger på vänt för oss vet vi inte riktigt, men runt om oss händer mycket roliga grejer. Flera vänner ska gifta sig under året, och Stella får (minst) 4 nya kompisar. Vi kommer absolut njuta av att vara "statister" och dela denna gläjde med våra kompisar! Jag tror för vår del att det säkert kommer bli en del resor, men allra mest kvalitet på hemmaplan.

I samma mening som jag önskar er alla ett härligt, händelserikt och på alla sätt och vis bra 2009, vill jag påminna om att livet blir det man gör det till.
KANSKE BARA IDAG
Värt att ha i åtanke. Ta kommando över ditt eget liv, och få det att hända!


Gott Nytt År!

Nästan frisk

För att kurera min lilla prinsessa så stannade jag hemma från backen igår, dit alla andra vännerna åter begav sig för en heldag. Det gav nog frukt, för gojset i ögat såg vi inte mer av (kan det till och med ha varit gröt? Eller ja, det var nog bara allmänt förkylnings-gojs precis som Lisa kommenterade). Hon hade en "topp" på 37,7 på dagen och sov ganska mycket, men verkade annars helt okej. Och idag är hon knappt snörvlig! Tjoho! Bättre än att vinna på Lotto!


Stellas första jul

En liten bild-recap.
På morgonen var det en liten nissa som kom upp till sin mormor och morfar. Den senare var också inkallad som tomte hos några grannar, så Stella fick redan runt lunch träffa den mytomspunne skäggige mannen.



Inför eftermiddagen, då alla firare skulle anlända (lagom till Kalle som ingen av oss såg) så svirade hon om till en bedårande Ralph Lauren-klänning. Precis hur söt som helst, även om pappa H tyckte att det var lite gipsy-känsla över den. ;-)
Här är Stella med storkusin Arvid framför granen. Även han har julaftonskläder som vi gladeligen shoppat i NY - Levis och Raffe. Cooling!

Arvid är hur gullig som helst mot Stella. Just i det här ögonblicket så satt han länge (även om han föredrar att ha henne i sitt knä, eller pussa på henne), men när han sen skulle dra så tänkte han (såklart) inte på att hon inte kan sitta helt hundra, så han drog snabbt som attan och Stella föll som en fura, haha.

Nils och Arvid väntade länge på tomten. De hade varit ute och tänt eldar i trädgården så han skulle hitta hit.
 
Kommer han?! JAAA jag ser honom!!!

Stella var väl inte helt överförtjust i tomten som kom, även om hon från distans tittade väldigt intresserat. Men småprotesterna hade nog inte så mycket med just tomten att göra, utan snarare att hon satt bra där hon satt och inte förstod varför hon skulle byta till ett mycket obekvämare knä.

 
Näe, det är var sådär bara! Ta mig härifrån!

Lillkusin Nils, snart 2, fick en eldriven motorcykel. Vi satte Stella bakpå och han körde runt nöjt. När hon tröttnade och vi tog bort henne åkte han fram till oss och pekade på sätet bakom sig och sa "Ejja, Itta" (dvs Stella, sitta). Han ville ha henne bakom sig hela tiden. :-)
 
Inte utan att vi osökt fick tankar om mopeder om sisådär 13-14 år. Hua!!! (Och ja, Nils hade fått en mössa i julklapp)

I år hade vi som jag tidigare redogjort för inga vuxen-julklappar, så man får ju konstatera att de 5 barnens (förutom Stella så var det 4 barn i åldrarna 2-8) hög var inget annat än enorm.


Vi låg faktiskt rätt lågt för Stellas del, hon förstår ju ändå inte vad det handlar om, och favoriten var ett oöppnat paket med vackert och gott rött papper...

Julklapparna var bland annat en stokke tripp trapp stol, massa roliga leksaker (varav flera som låter som väl är något av hämnd från storebror vars barn fått många mindre föräldravänliga presenter av sin faster...), leksandströja (jojo! hon håller massor på Leksand, faktiskt!), pyjamasar och lite andra kläder, lite olika leksaker, en läragå-vagn, en pulka, lite böcker och lite annat smått (& stort) och gott.

Jag tror Stella är hur nöjd som helst med sin första jul!

Steg för steg, från rullning mot krypning

Såhär såg det ut för 10 dagar sedan, när rullningarna satte sig helt hundra.


Och numera går det hur snabbt som helst, på rygg stannar hon inte långa stunder. Rumpan åker upp och framåt vill hon - men dit är det nog en bra bit kvar!

RSS 2.0